Partronen en av landets förmögnaste

Ur ett historiskt perspektiv är det intressant att få reda på vilka personer som på olika sätt satt sin prägel inom områden som exempelvis politik, företagande, kultur och idrott.

Patron Carl Anton Hedqvist avporträtterad i Norrbottens Posten 3 februari 1910.

Patron Carl Anton Hedqvist avporträtterad i Norrbottens Posten 3 februari 1910.

Foto:

PITEÅ2015-02-12 06:00

Bläddrar man i de i Piteå genom åren utgivna tidningarna passerar många intressanta namn revy. De flesta män, och så har fallet varit in i modern tid.

En av Piteåbygdens stora män var onekligen patron Carl Anton Hedqvist i Öjebyn, vilken skildrats i många sammanhang.

Det finns ett antal intressanta tidningsnotiser som berättar om denne bygdens store son, vilken 1858 gick ur statskyrkan, anslöt sig till den separatistiska läran, och startade "privatskolor". Som sedan klankades av prästerskapet, men mot slutet av sin levnad i tal hyllades av samma yrkeskår för sin gärning.

Vid sin död var Hedqvist en av landets förmögnaste personer och ägare till omfattande mark- och skogsområden, fastigheter och företag i Norrbotten.

Utebliven medalj

En av Hedkvists passioner var jordbruket. Det föranledde tidningarna att 1898 notera att han inte ihågkommits med guldmedalj för sin odlargärning.

–En person som mer än någon annan gjort sig förtjänt av inom länets jordbruk. Ofantliga jordvidder ha av honom uppodlats, otaliga gårdar uppbyggts i förut öde marker, många mils väg har brutit genom hans mellankomst och till stor del hans egna medel, mejerier har anlagts och rasdjur införts. Massor av folk har därigenom fått arbetsförtjänst och beretts egna hem, påpekade hushållsgillet i Piteå socken i ett brev till hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Gillet reagerade över att det inte allts hörts eller pratats om någon medalj till Hedqvist, med påpekande att en tidigare framställning torkat in.

–Säkert är att sällskapets medalj inte skulle förlora i anseende om den på en sådan Bröt-Anund som patron Hedqvist, av vars föredöme Pitetraktens allmoge dragit stor lärdom och nytta långliga tider, rapporterades i Luleå Posten.

Om Hedqvists odlargärning skrevs i en annan tidning: –Patron Hedqvists minne bör leva så länge bygderna minnas sin ålder.

År 1900 blev Hedqvist hedersledamot i länets hushållningssällskap.

Donerade pengar

Patron Hedqvists verksamhet kan bland annat följas i de återkommande födelsedagsnotiserna.

I samband med 70-årsdagen år 1900 hade tacksamma skolbarn i Brännfors, Åbyn, annonserat och tackat för den välfägnad som beretts dem. Barnen, deras föräldrar och syskon var tydligen inbjuda till en fest.

Enligt ett omfattande referat av födelsedagen donerade han 25.000 kronor bland annat till arbetarnas sjuk- och begravningskassa samt till fattiga. Arbetarna var lediga med full lön under dagen och hyllade Hedqvist med bland annat fackeltåg till hans hem i Öjebyn.

När Hedqvist fyller 77 år omnämns han i tidningen som riddare och sågverksägare.

På 80-årsdagen presenterades Hedqvist i tidningen med ett stort tecknat porträtt. Kantor Israel Andersson samt hemmansägarna August Danielsson i Böle och Arvid Wikström i Öjebyn uppvaktade å Piteå sockens vägnar.

När Hedqvist fyllde 85 år 1915 omnämns han som en person som "ännu har kroppens och själens fulla spänstighet".

Omtvistat äktenskap

Hedqvist gifte sig 1864 med Sofia Rutbäck. Makarna annonserar senare i Norrbottens Posten att de fick en son den 6 mars 1865 som fick namnet Arvid. Ytterligare en son, Emil, föds 1867.

I juni 1890 kungörs att C.A. Hedqvist maka avlidit i en ålder av 59 år, 10 månader och 10 dagar , efterlämnande make och två söner.

I juli 1895 berättas om turerna kring patron Hedqvist och hans nyvunna kärlek, systerdottern Selma Serafia Granström.

"Ett rätt märkligt mål kommer inom kort att föredragas inför kunglig majestät. Saken är den att sågverksägaren C.A. Hedqvist i Öjebyn för en tid tillbaka flyttade till Lübeck och förvärvade sig tyskt medborgarrätt. Så trädde han i äktenskap med sin systerdotter varefter han ånyo blev svensk undersåte. Men pastor i Piteå landsförsamling vägrade att i kyrkboken anteckna dem som äkta makar. Häröver har nu Hedqvist anfört besvär hos kunglig majt., skriver Norrbottens Posten i juli 1895.

I november samma år besvärar sig Hedqvist besvär över domkapitlets vägran att erkänna hans äktenskap, och som återförvisats från regeringen till pastorsämbetet i Piteå landsförsamling.

Kort därefter meddelas i tidningen att, då makarna Hedqvist fått medborgarrätt i Lübeck och enligt där gällande lag antecknats som äkta makar, de även i svenska kyrkböcker skulle antecknas som äkta makar. Med andra ord, trots prästerskapets protester, blev äktenskapet godkänt.

Äktenskapet varade fram till 1922 då patron Hedkvist avlider. Hustrun Selma avled 1924, efter en tids sjukdom.

Odlare och företagare

År 1868 nämns C.A. Hedqvist första gången i ett större sammanhang i tidningsspalterna, när han annonserar om förbyggnad av briggen Concordia, vilken han tydligen äger. Möjligen hade han då övertagit Prins Carls varv i Bergsviken.

Hedqvist kallas i en notis år 1877, vid bildande av Hermelins stipendiefond vid läroverket i Piteå, för brukspatron. Tidigare har titeln varit handlande. Han var då skriven i Piteå, där han en tid drev skinnaffärer. 1888 finns noterat att Hedqvist fortfarande idkar handel i staden under firma C.A. Hedqvist.

Ett par år tidigare berättas i en notis att patronen och grosshandlaren Hedqvist även var disponent för Bergsviks och Brännfors sågverk.

Om Hedqvist som odlare i Norrbotten, med flera odlingsföretag berättas i tidningsartikel 1896, samtidigt som det även berättas att han bygger ett mejeri i Öjebyn.

1903 avtäcktes vid en kommunalstämma ett porträtt i olja av Hedqvist, tillkommit på privat initiativ ,och som skulle skänkas till kommunen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om