Paradisets lustgård

I paradisets lustgård får jag gå omkring.
Där händer varje morgon förunderliga ting.
En rosenknopp har slagit ut och begonian fått kjol.
I glädje ringer blåklockor och dahlian lapar sol.
En fjäril suger nektar ur tagetesgranna blad.
I pölen efter nattens regn en sparv tar sig ett bad.
I lönnen susar vinden,
i sälgen hörs ett bi,
en snårvinda har nått vårt tak, där svalan far förbi.
Dill och persilja sträcker sig mot himlen, som är blå,
ett ljuvligt hav att segla i för vita ullmoln små.
På vallmons fröhus sitter en liten myra trött.
Den gungar hit, den gungar dit, ser ut att sova sött.
Pionerna har knoppar med skönhet inuti.
Snart brister alla gömmor, var blomma ska bli fri.
Sparvmor matar ungar i stora rosentryn,
och måsen hör jag ropa ifrån den blåa skyn.
Små äpplen börjar skymta där nyss var ljuvlig blom.
Jag sitter på min trappa med vattenkannan tom.
Då morgonen är inne och vinden varm och skön
jag tackar Livets Herre,
som gör vår jord så grön.
I hjärtat jublar sånger, då ögat fröjdar sig.
Jag tackar dig, min Gud, som vårdar dig om mig!