Öjebybo erövrade VM-titel i skytte

Skytte hade länge en stark ställning bland de sporter som utövats i Piteå. Hur många är det som i dag känner till att en Pitebo faktiskt en gång blev individuell världsmästare i skytte? Det inträffade vid internationella skyttetävlingar i Stockholm 1929 då Elis Axelsson, barnfödd i Öjebyn och yrkesverksam som officer vid Norrbottens regemente, I 19 i Boden, nådde stora framgångar.

Litet blygsamt kan man i en resultatlista hitta Öjebyfödde Elis Axelssons framgångar som skytt vid internationella tävlingar i Stockholm, där han tog en världsmästartitel.

Litet blygsamt kan man i en resultatlista hitta Öjebyfödde Elis Axelssons framgångar som skytt vid internationella tävlingar i Stockholm, där han tog en världsmästartitel.

Foto:

PITEÅ2013-03-01 06:00

Axelssons framgångar skapade inga stora rubriker i bygdens tidningar. Hans resultat redovisades som ett i mängden och har mer eller mindre gått spårlöst förbi. I exempelvis PT fanns ingen som helst hänvisning till Axelsson rötter i Piteå.

När de internationella skyttetävlingarna genomfördes i augusti 1929 i Stockholm segrade Elis Abdon Axelsson i klass B med 49 kartonger och 496 poäng. I tävlingen om mästerskapstecken med armégevär var Axelsson förste man med 58 kartonger och 516 poäng. I den nationella tävlingen med armégevär vann Elis Axelsson klass B med 256 poäng.

Axelsson var född 1892 och avled i augusti 1971 i Boden.

Societetsspektakel
Det fanns 160 skytteföreningar i Norrbotten år 1905 varav hälften bildades under 1904. Med detta intog länet andra platsen efter Västernorrlands län. För 108 år sedan avlossades cirka 10 miljoner skott av 75 000 skyttar i landet, vilket uppgavs vara en tiodubbling sedan 1894. I Sverige gick startskottet för den Svenska skytterörelsen redan 1860

I februari 1861 antogs stadgar för Piteå skyttegille.

Den 11 maj 1862 bildades en skarpskytteförening i Piteå. Skarpskytterörelsen började 1860 i Sverige som frivillig försvarsrörelse, efter utländska förebilder.

Societetsspektakel
- Skillnaden mellan ett skyttegille och skytteförening är att den senare har som ögonsikte skjutskicklighet som tarvas av försvaret, medan den förra har till mål att lära sig använda de egna gevären. Det råder ingen konkurrens mellan de båda.

Det klargjorde ordföranden i Piteå skyttegille kronofogde Herman Henschen vid ett möte år 1900, när verksamheten i skyttegillet återupptogs efter att han legat nere sedan 1895.

För att få ekonomi i verksamheten, när gillet bildades, anordnades vid ett par tillfällen 1861 "Societetsspektakel", med lustspel och sång

Samma år byggdes en skjutbana på Strömnäs.

Skjutlag i Blåsmark
1876 finns en tidningsnotis att Piteå skarpskyttar skulle anlägga en ny skyttebana, i närheten av Piteå kyrka.

Året därpå berättas i tidningen att skytteföreningen och skytterörelsen avsomnat i Piteå.

1888 togs ett nytt möte för bildande av ett skyttegille.

Det berättas år 1900 att man hoppas få igång en ny skytteförening i Piteå sedan den gamla, som i sin välmågas dagar räknade ett 60-tal medlemmar, saligen avsomnat efterlämnande en fana värd flera hundra kronor.

- Betingelserna för en skytteförening är nu bättre än förr i staden. Dels lämnas högre anslag dels finns att få använda moderna mausergevär dels slutligen försvarsfrågan i allmänhet är betydligt mer populär än förr, rapporterade Norrbottens Posten.

Vid ett dåligt besökt möte i Öjebyn med Piteå skytteförening, i april 1900, beslutades att återuppta verksamheten. Samtidigt fick soldaten Glad fick i uppdrag att försöka få till stånd ett skjutlag i Blåsmark. Föreningen disponerade över 36 gevär.

I maj 1901 refereras skytteföreningens årsmöte och i april 1902 får läsaren veta att föreningens verksamhet legat nere en tid, för att på nytt återupptas.

Nytt skyttegille
I december 1905 bildades Piteå nya skyttegille och skulle lyda under Norrbottensavdelningen av Svenska jägareförbundet.

I Älvsbyn bildades en skytteförening 1893, med ändamål att genom ordnande skytteövningar kraftigt medverka vid fosterlandets försvar.

År 1894 nämns Arvidsjaurs skyttegille för första gången.

År 1900 berättas att Hemmingsmarks/Blåsmarks skytteförening bildats med förre korpral Glad som skjutlagsbefälhavare.

1901 omnämns att Öjeby-Böle skytteförenings skjutbana skall invigas.

Arvidsjaurs skytteförening bildas vid sammanträde söndagen den 11 maj 1902 och Glommersträsk skytteförening den 31 maj samma år.

Den 12 juli 1903 bildades Blåsmarks skytteförening och den 2 augusti såg Bjursträsks skytteförening dagens ljus, omfattande byarna Bjursträsk inom Nederluleå samt Rosfors och Sjulsmark.

Lomträsk skytteförening bildades den 20 mars 1904 med 71 medlemmar från Lomträsk, Vuotner, Lauker, Suddesjaur, Njallejaur, Rättsel, Pilträsk, Granberg, Ljusträsk och Norra Abborrträsk.

Ljuva melodier
Pjeskers skytteförening bildas den 20 mars 1904 och fick 15 medlemmar. I den ingick även medlemmar från Gråträsk.

Hedbergs skytteförening startade den 9 april 1904 och den 17 april bildades Arjeplogs skytteförening. Samma dag bildades Lillpite skytteförening.

Antalet skytteföreningar i länet var 1905 uppe i 160. Antalet medlemmar uppgick till mer än 7 735.

Sjulnäs skytteförening bildades den 25 februari 1905, Håkansö skytteförening den 4 mars 1905, Långnäs skytteförening den 19 mars och Bergsvikens skytteförening den 1 april.

Nybyn-Lakafors-Holmträsk skytteförening bildades den 8 juli 1905, med 50 medlemmar.

Den 3 september 1905 invigdes skyttepaviljongen i Lillpite med medaljutdelning, musik efter två fiolister "Bröst Ant" och "Tjöhl-August". Det bjöds på lekar ute i det fria i närvaro av 100-talet personer. En grammofon lät även höra sina ljuva melodier, berättas det i tidningen.

Sikforsskytteförening bildades den 11 november 1905 och Porsnäs skytteförening den 22 april 1906.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om