Mellan bryggornas
grovspruckna stolpar
ligger nattgammal is
som bräckligt porslin
i fin mosaik
på nyisens vis
Det knäpper och klirrar
av spröda toner
i köldknäppens spår
ishinnan sväller
trängs på sin yta
i uppgjorda zoner
Till kammarmusiken
som spelas så stilla
från islagda viken
dansar en mås
som baletternas stjärna
på isflakens kammar
tror du det håller
hon vill ju så gärna