När prins Oscar besteg Degerbergets topp

Degerberget på Pitholm har en gång haft furstligt besök. Detta när prins Oscar, andre son till kung Oscar II och drottning Sofia, besteg berget i juli 1894. Detta i samband med att han som chef ombord på kanonbåten Svensksund ankrade upp utanför Pitsundsarmarna och då passade på att göra strandhugg.

PITEÅ2013-11-09 06:01

När Svensksund ankrade upp utanför Piteå lät sig prinsen i roddbåt föras över till Skuthamn. Där inledde han med ett besök hos förvaltare Ludvig Grandin. Efter en stunds samtal hos förvaltaren fick prins Oscar skjuts till Degerberget, där han tycks ha haft en mödosam vandring för att komma upp till bergets högsta punkt.

Det berättas att vägen till Degerberget var dålig och att prinsen fått vandra till fots en fjärdedels mil för att beundra utsikten.

Efter att ha tittat ut över havet från Degerberget återvände prinsen till Skuthamn och förvaltare Grandin, för ett förnyat besök.

Roddes till Skuthamn

När prins Oscar Bernadotte på nytt samtalat med förvaltare Grandin fördes han sedan i roddbåt tillbaka till kanonbåten Svensksund, för fortsatt färd. Det uppges att båten även stannat upp utanför Jävre, där prinsen passat på att undersöka ett utsiktsberg.

Något besök inne i centrala Piteå blev det inte för prinsen.

Möjligen var prins Oscar Bernadotte ute på en rekognosceringstur. Vid den här tiden undersökte nämligen flottan möjligheten att anlägga en flottans signalstation, som senare kom till stånd på Degerberget.

Om förvaltare Ludvig Grandin kan berättas att han var bördig från ett jordbrukarhem i Närke, en tid var anställd som bokhållare vid Stjärnsunds bruk för att sedan få anställning som bokhållare vid Skuthamnssågen, vilken grundades på initiativ av ett antal Pitebor. Där blev han sedan år 1878 förvaltare. Sågen införlivades under senare delen av 1890-talet med Munksunds Aktiebolag.

Ludvig Grandin förflyttades i början av 1900-talet till Älvsbyn, där han senare avled och begravdes. Han var då bosatt i Södra Byn.

Under tiden i Skuthamn var Grandin ledamot av lasarettsdirektionen och även en av de ledande krafterna i Piteå segelsällskap.

Under färden med Svensksund, efter Norrbottenskusten och upp till Haparanda, gick fartyget även in i Luleå. Där fick prins Oscar bland annat studera malmlastningen, tog sig upp till Svartöberget.

Prinsen besökte sedan residenset, hos landshövding Karl Husberg.

När Luleborna fick vetskap om att man hade besök av en medlem ur det svenska kungahuset reagerade invånarna snabbt. Överallt hissades nämligen flaggorna i centrala Luleå.

Landshövding Husberg utnämndes 1893 till landshövding i Norrbottens län. 1900 kallades han som konsultativt statsråd men kom under unionsstriden med Norge i konflikt med Piteättlingen och statsministern Erik Gustaf Boström.

Vid Boströms avgång utnämndes Husberg till ecklesiastikminister, men lämnade politiken samma år för att bli landshövding i Älvsborgs län.

Fråntogs arvsrätten

Kanonbåten Svensksund var relativt ny när besöket gjordes i Piteå. Fartyget sjösattes 1891 och medverkade senare, år 1897, i Andrées polarexpedition och hemförde sedan stoftet av de tre förolyckade upptäcktsresandena till Stockholm 1930. Fartyget deltog även i den Svensk-ryska gradmätningsexpeditionen. Svensksund chartrades ofta ut för forskning.

Svensksund hade även uppgiften att vara trupptransportfartyg i den svenska Ålandsexpeditionen 1918.

Om prins Oscar kan berättas att han fråntogs sin arvsrätt till de svenska och norska tronerna samt sina titlar när han gifte sig med hovfröken Ebba Munck af Fulkila. Hon var inte av kunglig börd. Han räknades dock till det svenska kungahuset och erhöll senare en icke ärftlig titel ”prins Bernadotte”.

Två år före Pitebesöket fick Oscar Bernadotte av sin morbror storhertig Adolf av Luxemburg titeln greve af Wisborg, en ärftlig titel som även tilldelats andra svenska prinsar som gift sig icke kungligt.

Lång militär tjänst

Sin militära karriär inledde Oscar Bernadotte redan som 13-åring, då han skrevs in vid flottan. 1875 fick han vara med om en resa till Nordamerika. 1879 avlade han sjöofficersexamen, utnämndes till underlöjtnant vid de svenska och norska flottorna och deltog 1880 i Vanadis medelhavsexpedition. Han var även deltagare i Vanadis världsomsegling 1883–1885. Åren 1888–1890 var Bernadotte chef för skeppsgossekåren i Karlskrona. 1890 blev han kommendörkapten av 1:a graden, 1895 flaggkapten, 1897 eskaderchef på pansarbåten Oden och samma år konteramiral. Prinsen tjänstgjorde i flottan i 25 år. Han tog 1903 avsked från aktiv tjänst med titeln viceamiral.

Om prins Oscar kan vidare berättas att han var mycket aktiv inom religiösa och sociala organisationer. Bland annat som ordförande för Lapska missionens vänner. Han är troligen den ende kände av Sveriges prinsar som talat om att han var öppet frälst och dessutom var aktiv i helgelserörelsen.

I ett av sina sånger skriver Oscar Bernadotte om hur han förhöll sig till hovet, med följande ord i en refräng: ”Än att vara konung med jordisk glans/men en träl i syndens garn/vill hellre ha Jesus än världens krans/och få bli ett himlens barn”.

Oscar Bernadotte avled 1953, 93 år gammal.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om