Upprymda av lördagskvällens konsert på Acusticum körde vi hemåt i de fagraste av sommarbygder, omgivna av ljuvlig grönska och blomsterfägring, färgsatt av midnattssolens flacka ljus.
I huvudet tonade fortfarande några av körens efterlängtade sommarsånger, Göran Fristorps fenomenala Taubetolkningar till excellent gitarrackompanjemang och Curt-Erik Holmquists närmast virtuosa pianospel. Tack Håkan Marklund för att du än en gång låter oss kommunmedborgare få uppleva kvalitetsartister och god musik!
Jag har ett antal festspelsminnen i mitt bagage från bakåt i tiden. En nattkonsert i Piteå stads kyrka med världscellisten Truls Mörk. Jag satt nära koret och var helt trollbunden av musikern och hans instrument. Han spelade med sådan inlevelse som vore cellon en skön kvinna han omfamnade. Ett äkta kärleksförhållande. Genom korfönstret tittade jag ut mot sommarkvällen och grönskan i björkarna utanför. Som extranummer spelade Mörk Rachmaninovs ”Vocalise,” ett av mina favoritverk. Den stunden befann jag mig långt borta.
En annan kvällskonsert med den store sopransaxofonisten Anders Paulsson finns också som ett bestående minne. Hans tolkningar av Duke Ellingtons musik är enastående. Att jag sen visste att han har ett stort fågelintresse gjorde att jag efter konserten fick en trevlig pratstund med honom.
Musiken kan på ett oöverträffat sätt försätta oss människor i angenäma sinnestillstånd av nostalgi, harmoni och oväntade associationer. När sen kvällssolen förgyller hemresan i ett sommarfagert stycke Norrbotten där rådjuren betar i den stigande kvällsdimman och jordugglan jagar på sitt karaktäristiska sätt kring någon gammal hölada slutar dagen i ett sommarnattens leende.