Veckotidningar och kvällstidningar är ofta fulla av tips om hur vi ska hålla oss i form. Ofta utlovas ungdom och hälsa, bara man är beredd att motionera. När folk frågar varför jag tycker så mycket om att cykla och promenera, så brukar jag svara. ”Jag motionerar inte för att bli yngre, utan för att bli äldre!”
Det här med ålder ska vi inte heller låta oss skrämmas av. Utan tänk så här: ” Så gammal som du är i dag har du aldrig vari förr.” Men det är också så, att så ung som du är i dag kommer du aldrig någonsin att bli igen.
Motionens betydelse i mitt liv, det är att få mig på gott humör. Den hjälper mig att rensa tankarna och i min predikoförberedelse. Frisk luft och en skön promenad är en stor hjälp. För det vi har i huvudet måste landa i fötterna. När jag var ute gick på stan sist såg jag en reklamskylt där det stod så här: ”Glädje är inte att få det man vill ha. Glädje är att vilja ha det man får.”
Jag minns inte vad det var man gjorde reklam för. Men jag minns orden. Att leva ett så hälsosamt liv som möjligt med näringsrik och nyttig kost och motion är extra viktigt i en livskris. Motionera, det är faktiskt det bästa vi kan göra för att snabbt förbättra vår hälsa. Var och en får hitta det som passar honom eller henne bäst. En del spelar golf. En inbiten golfare frågade mig vilket hål som var det viktigaste? Jag gissade friskt men inte rätt. Till sist, så sa han. ”Det är nästa hål.”
Han har lärt mig att det alltid finns nya möjligheter. Misslyckas du vid ett hål, så finns det alltid nya möjligheter vid nästa. När en golfboll är ”Out of bounds” det vill säga utanför golfbanan så blir bollen ospelbar. Tänk så mycket livsfilosofi det ligger i detta uttryck. Vi måste försöka att hålla oss på banan, såväl inom golfen som i livet. Och så helt plötsligt, utan förvarning, så drabbas vi av en livskris och befinner oss ”Out of bounds.”
Vi frågar Gud och våra vänner. Hur ska vi komma in på banan igen? I golfen, så tar vi en ny boll och försöker på nytt. I livet så är svaret att det inte hjälper att lägga sig på sofflocket eller ta till alkohol eller olika piller. Utan vi får vända oss till Gud och till våra vänner och försöka hitta nya möjligheter i en ny boll. Det skönaste med fysisk aktivitet och rörelse, det är den sköna känslan efteråt. Kroppen känns avslappnad.
De problem och bekymmer som jag hade innan känns inte så stora längre. När jag är ledsen och sorgsen, så har jag också upptäckt att det har hjälpt att titta på när andra idrottar. Att följa med i en spännande fotbollsmatch eller att framför tv:n heja på en duktig friidrottare skingrar tankarna. Jag koncentrerar mig på andras prestationer. Det är bra.