Det var för övrigt detta år som Amerika lockade ett påfallande stort antal emigranter från södra länsdelen, 94 från Piteå och 11 personer från Älvsbyn .
Erik Anton var född i en fastighet i korsningen Fiskaregatan-Kyrkbrogatan i Piteå, som ett av nio barn i familjen. Sju pojkar och två flickor.
Av bröderna åkte fyra till Amerika, varav en återvände år 1915.
De var barn till arbetaren och åkaren Johan Erik Eriksson, allmänt kallad "Mocka-Eriksson", och hans hustru Emma. Var "Mocka" kommer ifrån är obekant.
USA och Norge
Makarna Eriksson fick mellan åren 1875 och 1895 barnen Johan Algot, Karl Bernhard, Anton, Frans (Frank), Gideon, Ellen, Gerda, Einar och Patrik.
De två äldsta barnen, Johan Algot och Karl Bernhard dog i Piteå 1911 respektive 1926.
Anton gav sig iväg till USA och avled i McKinley, Wisconsin 24 januari 1950.
Gideon, också han amerikafarare, återvände till hembygden 1915 och avled 1954 i Uddevalla.
I kyrkans obefintlighetsbok finns en anteckning år 1910 om att Frans Gustaf Walfrid "lär ha begivit sig till USA". Han hade, vilket framkom långt senare, begett sig till McKinley och hette då Frank i förnamn. Han avled i McKinley år 1954.
Einar emigrerade 1910 och var senare en tid bosatt i Coeurd Alene, Kootenai, Idaho, där han också uppges ha avlidit.
Gerda finns antecknad som ogift och avliden i Stockholm år 1946.
Ellen gav sig iväg till Nordnorge. I utflyttningsboken finns antecknat: "lär vara gift med John Sverre Kungsgaard.
Patrik, åkare som ölutkörare i Piteå, tog över hemgården på Norrmalm och avled 1960.
Köpte jordbruksmark
När Anton bordade Amerikaångaren i Göteborg den 27 juni 1902 uppgav han Escanaba i Michigan som slutmål. Han landade först i Boston, Massachusetts, för att därefter fortsätta till Escanaba. Det berättas bland annat att han fick scharlakansfeber och tillbringade fyra månader i sjukhus. Senare slog sig Eriksson ner i Minneapolis. Han fick anställning som förman för American Bank Protection Company, tillverkare av tjuvlarm och med banksäkerhet på programmet.
I Minneapolis träffade han Hilda Elisabeth Lindahl. De gifte sig den 6 december 1905. Hon kom som ettårig från Sverige med sin familj.
Anton Eriksson ville var sin egen och köpte drygt 16 000 kvadratmeter tidigare skogsbevuxen mark i McKinley för 300 dollar, dit makarna flyttade i september 1911. Marken uppodlades och familjen drev jordbruk. I McKinley var sedan tidigare flera familjer från Pitebygden bosatta och hade sin egen kyrka, Piteo lutheran church.
Då var äldste sonen Clifford fem år gammal och andre sonen Kennet två. Samma år som familjen bosatte sig i McKinley föddes sonen Everett och därefter kom ytterligare tre barn, Leonard 1914, Helen 1916 och Edward 1920.
1946 överläts farmen till sonen Everett.
Anton Erikssons svärfar flyttade också till McKinley, från Minneapolis. Han startade en kvarn för sädesslaget durra och pressade även fram saft från sockerrör. Kvarndriften sköttes med häst. Anton Eriksson involverades i driften och fortsatte verksamheten till början av 1940-talet.
En tid var även brodern Gideon, innan han återvände till Sverige, sysselsatt i verksamheten i McKinley. Han hade även anställning som skogsarbetare. Gideon Eriksson var dock med om en olycka och fick svåra ryggbesvär, men blev hjälpt efter hemkomsten till Sverige och kunde återgå till yrkesarbete.
Många ättlingar
Åren 1918-1919 var McKinley-området drabbat av en influensaepidemi i vilken många fick sätta livet till. Det berättas att under den tiden fick Anton Eriksson tjänstgöra som kistbärare nästan varenda dag.
Norrmalmspojken Anton Eriksson blev far till en flicka och fem pojkar.
Dottern Helen gifte sig Ahsay i Shell Lak. Sonen Everett Eriksson gifte sig 1947 med Eleanor Strand och fick två flickor. Edward gifte sig med Helen Dahlquist i närbelägna Georgetown och bosatte sig sedan i Turtle Lake. Kennet gifte sig med Ellen Esplin och bosatte sig i Cumberland. Leonard gifte sig med Ellen Mayer från Delaware och bosatte sig i West Bend, Wisconsin. Clifford gifte sig med Sarah Sondergard och bosatte sig i närbelägna Fredrick.
Utvandrade brodern Frans Gustaf Valfrid Eriksson, eller Frank som han kallades, blev också jordbrukare i McKinley. Hustrun Siri var född Pettersson i Jävre.
Frank avled 1954 och hustrun Siri 1972. Makarna hade sönerna Carl, Herbert och Robert. Det fanns ytterligare en son som dock dog i späd ålder.
Carl övertog hemgården och gifte sig med en Risbergsättling från Hortlax och är pappa till fyra barn, Herbert bosatte sig i Washington och Robert gifte sig med Phyliss Johnson. I det äktenskapet föddes elva barn, Jimmy, Marjorie, Sharon, Susan, Jeff, Jerry, Melady, Cathy, Joseph, Jason och John.
När historien om Piteborna som emigrerade till USA i allmänhet, och till McKinley i synnerhet, en gång skrivs lär familjen Eriksson från Norrmalm i Piteå uppta ett stort kapitel.