Till min syster Ebon.
De tre sista åren sedan jag återvänt till Arvidsjaur betraktar jag som en nådatid som vi fick tillsammans. Våra samtal om existenciella frågor om livet som en gåva och döden som en gåta men evighetsperspektivet blev olöst. Du citerade ofta William Blake. ”To see a world i a grain of sand and a heaven in a wild flower, hold infinity in the palm of your hand and eternity in an hour”.
Tack Ebon för de livsvärderingar och visdomsord som du gett mig.