Här kommer berättelser från Jägarskoletiden. Vi var fem kamrater från II:a regementet på GRK-plutonen som en kall vintersöndag 1952 åkte med bil från Kiruna till Nikkaluokta, 7,5 mil enkel väg, och träffade den rikskände samen Enok Sarri. Han bjöd oss på varm renbuljong och hembakade mjukkakor som smakade mycket bra.
Det var uppplogad vinterväg över isbelagda Holmajärvisjön. Det var en av grabbarna på vårt II:e regemente från GRK-plutonen som ägde bilden, det var en Volvo PV 444 1952.
Nikkaluokta är en vacker plats som grundades 1910.
Enok Sarri berättade om att hans far Nils Olsson-Sarri räknas som Nikkaluoktas grundare och kom till Nikkaluokta 1910 tillsammans med hustrun Maria som blev änka 1938.
Äldst i skaran är den riksbekante väderspåmannen Enok Sarri. Enok berättar för oss att han var drygt ett år när familjen slog sig ner i Nikkaluokta.
Alla i Nikkaluotka ägnar sig åt turismen och därför har turisterna varit byns viktigaste inkomstkälla.
Enok berättar för oss att hans far förstod tidigt att turismen var något att bygga framtiden på.
Enok Sarri berättar att han är mest känd som väder spåman, men han var också i 25 år SMHI:s officielle väderrapportör i Nikkaloutka.
Nikkaluokta är känt som ett riktigt köldhål. Enok berättar att vägen blev klar 1939 och nådde fram till Holmajärvi.
Makarna Sarri fostrade 14 barn, 8 flickor och 6 pojkar.
Enok Sarri föddes 1909 och avled 2004, 95 år gammal.
Hans berättelse om sitt liv var så intressant så jag beslutade mig för att skriva ner den.
Jag lärde känna fjällfotografen Sven Hörnell, Riksgränsen. Han följde i många år med Jägarskolans fjällmarscher, så även på dess ödemarksmarsch hösten 1952, vilken också jag var med på. Sven hade också gjort rekryten på Jägarskolan i Kiruna.
Vinterfjällmarschen, femton mil lång, var i februari-mars. Då ingick snöbivackering under några dygn. Vi byggde igloos som vi övernattade i.
Det krävdes disciplin och ordning på Jägarskolan. Klockan 06.00 blåstes revelj, klockan 07.00 kommenderades uppställning i korridoren. Befälen kontrollerade att sängarna var snyggt bäddade och att mannarna var tvättade och rakade. Därefter, marsch till matsalen. Sedan dagens övningar var över och vapen- och persedelvården var avklarade fick vi några timmars fritid innan taptot blåstes klockan 22.00.
Det förtjänar att tilläggas att JS hade trevliga logement. Det är även känt att mathållningen höll hög klass.
Vi var fyra från Piteå som den 13 februari 1952 klev på rälsbussen vid järnvägsstationen som låg längst ner efter Storgatan. I Älvsbyn fick vi byta och embarkera tåget Boden C–Kiruna C. Förutom jag, Lennart från Pitholm, var det Rune Öberg, Kopparnäs, Lennart Jonsson, Munksund, och Sven Sandberg, Rågrinda.
Jägarskolan bestod av kompanistab, samt fem plutoner nämligen: kulsprute-, granatkastar-, sjukvårds-, anspanns- och trosspluton.
Jägarskolan Kiruna lades ner 2000-06-30.