"Lungsoten var den största mandråparen i Norrbotten"

Hälsovårdsnämnden fäste allmänhetens uppmärksamhet på vad som lagstadgats för att förhindra utbredningen av lungtuberkulos, där det bland annat var förbud mot försäljning av gång- och sängkläder som tillhört lungsiktig person och begagnats av den sjuke.
I Nordisk familjebok år 1886 finns att läsa: "Lungsot är menniskoslägtets ojämförligt mest förödande sjukdom. Den är känd sedan de äldsta tider. Redan Hippokrates beskrifver den tydligt och känner dess faror. Den förekommer utbredd bland alla kulturfolk."
Verklig folksjukdom
En mängd sanatorier och kolonier byggdes upp för att tuberkulospatienter skulle få vila upp sig och andas ren, frisk luft, vilket till en början ansågs det vara det bästa sättet att bota sjukdomen. Vid Kullen i Öjebyn ordnades exempelvis ett barnhem för friska barn från tuberkulösa hem.
Under 1920-talet lyckades man framställa ett vaccin mot tuberkulosbakterien, calmettevaccin. Vaccinationen ger ett visst skydd, men inte fullständigt. I Sverige vaccinerades alla nyfödda barn från 1940-talet till 1975.
1939 blev det också lag på att mjölk måste pastöriseras. Innan detta var opastöriserad mjölk en vanlig smittkälla för tuberkulos från nötkreatur till människor.
I dag är tuberkulos en ganska ovanlig sjukdom i Sverige. Merparten av tuberkulosfallen finns i tredje världen. Sjukdomen hade många namn som lungsot, bröstsjukdom, tvinsot, trånsjuka, håll och styng.
Det var många i södra Norrbotten som kämpade mot och kämpade sig igenom sjukdomen, och som även kan relatera till en vistelse vid tuberkulossjukhuset i Sandträsk.
En tid svarade tuberkulosen för en stor del av dödsfallen i byarna, där den förödde stora barnaskaror. I en del av församlingarna var, under de första åren av 1900-talet, så mycket som 30 procent av alla dödsorsaker relaterade till tuberkulos.
Efter doktorn kom prästen
I praktiskt taget varje tidning förekom en eller flera annonser om barn som avlidit. Under de tre första månaderna år 1921 hade PT inte mindre än 55 annonser om barn under sju år som avlidit. Av dessa var ett stort antal som dött under första levnadsåret. Dödsannonserna talar även om många i åldrarna femton till tjugofem år. Spår av den fruktade lungsotens härjningar, vilka klargjorde att inte alla kom ut från sanatoriet till friheten och hälsan.
Häpnaden var säkerligen stor när det friskförklarades folk, där läkare kunde konstatera att sjukdomen läkt ut.
Lungsoten betecknades som de fattigas sjuka, städernas och arbetarklassens gissel, men slog även till mot jordbruksbygderna i Norrbotten. Genom dålig hygien och trångboddhet spreds smittan snabbt och gynnades också av ensidig och otillräcklig kost.
Sjukdomen tog både föräldrar och syskon. Flera familjer fick bära många kistor till graven. Blodiga upphostningar var den klassiska signalen på lungsoten. För många var det ett orubbligt besked - dödsdomen.
En del anhöriga förlorade sina föräldrar och alla sina syskon genom lungsotens härjningar
En doktor tillkallades i allmänhet först när man inte visste sig någon annan hjälp. Och efter doktorn kom prästen.
I vissa religiösa kretsar påpekades att det var Gud som bestämde över alla, över lungsoten också. Och när han tog bort de unga ur livet med denna sjukdom, ville han därmed bara visa dem att livet var ett lån, som de rätt skulle bruka.
Det sades också att lungsoten var en sorgens sjukdom, en kärlekssorgens.
Inte bli bortskämda
1923 uppvisade Norrbotten högsta antalet dödsfall i Norrland, nämligen 1 203 på 100 000. Av dessa dödsfall hänfördes 295 till tuberkulosen och som enligt myndigheterna "var den största mandråparen" och krävde dubbelt så många liv i Norrbotten som på andra håll.
Statistiken berättar att det den 31 juli 1932 i Sandträsk fanns följande inneliggande patienter: 20 gossar, 25 flickor, 185 kvinnor och 107 män. Antal väntande på plats var samma dag: 5 gossar, 23 flickor, 96 män och 162 kvinnor.
I november samma år berättar statistiken att antalet inneliggande patienter var 21 gossar, 25 flickor, 109 män och 190 kvinnor. Antalet väntande på plats samma dag var 13 gossar, 21 flickor, 87 män och 122 kvinnor.
I Sandträsk fanns många ömt vårdade, men alla klarade sig inte igenom sjukdomen utan dukade under.
1926 var vårdkostnaden per patient och dag 6:25. För Anstalten Hälsan i Antnäs uppgick kostnaden till 5:26
Sandträsk sanatorium togs i bruk år 1931. Getberget i Älvsbyn var till en början påtänkt för ett blivande länssanatorium. Det blev istället i Sandträsk som blev det nordligaste sanatoriet i Sverige, där "patienterna ej skola bliva bortskämda och förvända och inte trivas i de gamla enkla förhållandena vid hemkomsten". I slutet på 1940-talet var sanatoriet som störst. När sedan tuberkulosen gick tillbaka minskade vårdbehovet. År 1964 lades verksamheten ner i Sandträsk, och omvandlades sedan till ett rehabiliteringshem. I dag är verksamheten helt nedlagd.