När de första nybyggarna bosatte sig i byn var nog när Nils Abjörnsson Sparre fick Pite älvdal i förläning 1327 mot att han skulle kolonisera området. Dessa nybyggare kom från Mälardalen och Hälsingland och slog sig ned i Infjärden.
Den första Lillpitebo som omnämndes i skrift var 1481 när han var inkallad som vittne inför tinget.
1543 fanns det elva ”rökar” i Lillpite, vilket motsvarade omkring 70 personer. 1890 fanns det 156 jordbrukare med familjer. Nu finns det fyra stora jordbruk som producerar mycket mera än svunna tiders bönder. Antal bosatta vid sekelskiftet 1800–1900 var 850 personer med en medelålder på 25,4 år. Sekelskiftet 1900–2000 bodde 680 personer i Lillpite. Medelåldern då var 38 år.
Färre Norrbottensgårdar
Byns utseende har förändrats på så sätt att antalet Norrbottensgårdar, som 1930–1940 var 40 till antalet, minskat till nuvarande 22. Antalet rundlogar har minskat från 32 till 12 och antalet lador från 1 120 till mindre än cirka 30.
Förr fanns många fäbodar – nu endast några stycken.
Antal emigranter som rest till Amerika mellan 1848 och 1945 är 217 personer. Den förste som emigrerade hette Samuel Andreas Berg, född 1825, avreste 1848. När han återvände till Lillpite kallade han sig James Banks och var en förmögen man. Han hade hittat guld i Kalifornien.
Den första kvarnen byggdes omkring 1660 och ersattes 1885. Denna kvarn är byggd med stående timmer vilket är ovanligt.
Ett mejeri byggdes 1904 och var i drift fram till 1939 när mjölken började transporteras med lastbil till Piteå. Poststation inrättades 1902 och lades ned 1976.
Första affären i byn
Den första affären kom till på 1800-talet och drevs av Storforsbolaget, ägt av Patron Hedkvist som också ägde en vattendriven såg placerad i stora forsen i Lillpiteälven. Den kallades för Storforssågen. När ångkraften kom flyttades sågen till nuvarande Storfors, som alltså fått sitt namn från Lillpite.
Det har funnits fyra affärer i byn – nu finns en affär, Ica-butiken. Byn har även haft sportaffär, skoaffär, klädesaffär och två kaféer. I dag finns en antikaffär, Vischan, som även serverar mat.
Den första nykerhetslogen i byn bildades 1883 av Frans Wåhlin, son till garvaren Lars Petter Wåhlin, vilken gett sitt namn till Wåhlinsgatan i Piteå. Denna loge blev inte gammal, utan lades ned 1888.
1906 bildades en ny loge som fick namnet Friska Viljor. Den är fortfarande aktiv.
Lillpite IF bildades 1926
Lillpite IF bildades 1926. Initiativtagare var Ernst Björklund, far till Margareta Palage. Föreningens verksamhet har bestått av fotboll, handboll, tyngdlyftning, skidåkning och fri idrott. Några idrottsledare som bör nämnas är Folke Nilsson. Det finns nog inte någon som lagt ned så mycken tid som han inom föreningen. Det skulle i så fall vara makarna Elsa och Åke Viklund, som under deras aktiva tid gjorde Lillpite handbollsdamer till ett verkligt storlag. De satte Lillpite på den svenska handbollskartan.
Roland Karlsson var en duktig initiativtagare till Kristinaloppet som varje år lockade många startanden till byn.
En som också bör nämnas är Thomas Hultberg, som lockade många världsstjärnor att delta i Lillpite Superstartävlingarna; bland andra Ingemar Johansson och Ingemar Stenmark.
Framgångsrika lillpitebor
Framgångsrika lillpitebor som tävlat för andra klubbar:
Lena Viklund, dotter till Elsa och Åke Viklund, har vunnit sex SM-guld i handboll. Och medverkat i 59 landskamper.
Åsa Vikström, SM i utomhushandboll.
Margareta Nilsson, SM i kula och spjut.
Lars Myrestam, två Nordiska mästerskap och två SM i draghundstävling.
Per Myrestam, världsmästare i Yxkastning 1996.
Börje Johansson, guldmedalj i arbetarolympiaden i Hälsingfors 1946, och svensk juniormästare 1946. SM 1951. Tangerat världsrekord i enarmsryck 1946.
Som en avslutning på denna korta historik över årets by kan tilläggas att sedan 2004, när undertecknad flyttade till Piteå, så har över 100 hus i Lillpite bytt ägare. De gamla ägarna har flyttat och unga har flyttat in.