Finns det något trevligare än att påminnas ungdomens lill-lördag. Onsdagarna då man kunde gå på bio och hålla handen med pojkvännerna, eller ta en sparktur med flickvännerna på skaren i måneljuset? Denna onsdagskväll samlades vi på anrika Piteå Stadshotell för att inmundiga en fantastisk middagsbuffé. Desserten var lite snålt tilltagen men ack så försvinnande god.
Vår ständiga värdinna, Alice Stenvall, hälsade glatt välkommen. Hon ledde allsången, gymnastiken och födelsedagsfirande så geschwint att ingen märkte att det saknades sladdar och andra attiraljer till musiken. Jan Johansson, ”Blixten” kallad, anlände med en plastback full och fixade det hela, så att vår DJ, Moa Johansson (dotter till sagda Blixten) kunde inta scenen och dansen sätta igång.
Bättre motion än dans finns inte och är den dessutom demokratisk är dansgolvet aldrig tomt. Vår generation är virtuoser på dansgolvet och här saknas inga stilar. Buggare samsas med slowfoxare och tangokavaljerer och vi damer har bara att hänga med och ibland styra. Varmt och svettigt är det, precis som det skall vara och snart åkte både kavajer och underklänningar av. Den senare diskret i damrummet förstås, samtidigt som jag svor ramsor över strumpbyxor som hasade ned.
Det är en fröjd att få samlas på detta sätt, hinna småprata och utbyta leenden över ett vinglas, visa upp sig i finklänning och högklackat, sjunga ”Temperaturen” och dansa till Moonlight Serenade. Moa bytte musik som det anstår en DJ och såg till att lugna tryckare blandades med rockigare låtar. ”Ni är så söta”, sa hon och log. ”Att ni orkar hålla igång så här!”
Har man roligt orkar man, eller hur? Vi ses snart igen!