Kjell Rögde har gått ur tiden
Kjell Rögde.
Foto: Maria Johansson
Var hade Kjell Rögde sitt hjärtas varmaste engagemang, förutom familjen? Utan tvekan inom kulturområdet, där han senast var engagerad i arbetet att försöka rädda kulturmiljön i Öjebyn, kring kyrkstaden. Politiskt, och motionsvägen, försökte han här skapa ett brett engagemang för den mångkulturella historien i Öjebyn.
Folkbildningen låg honom också varmt om hjärtat, genom ett aktivt arbete inom bland annat Arbetarnas bildningsförbund. Under ett antal år var Kjell Rögde styrelseordförande för Piteåbygdens ABF. Han såg det som en angelägenhet att bistå Piteås vänort Kandalaksja med folkbildning och demokratifrågor. Genom ABF:s arbete kunde han sedan samtala med makthavarna han mötte i Ryssland såsom med idel vänner och bekanta. Han etablerade även ett demokratiutbyte mellan Socialdemokraterna i Piteå och likasinnade i Kandalaksja.
Kjell Rögde hade också ett förflutet som PT-medarbetare. I yngre år skrev han en hel del om idrott och annat från Infjärdens horisont. Senare återföll han i PT-journalistik, med ämnen litet allvarligare än fotboll. Där hans varma känsla för Ryssland återspeglades i återkommande krönikor.
1981 invaldes Rögde i
Piteå-Tidningens styrelse och 1988 valdes han till styrelseordförande. Han höll i ordförandeklubban fram till 2006.
Samma år som Rögde blev ordförande för PT valdes han även till ordförande för Framnäs folkhögskola, där pedagogen trädde fram skickligt men utan pekpinne.
Sjulnässonen, född med efternamnet Johansson och som för 50 år sedan bytte efternamn, avlade sin studentexamen i Piteå. Han fortsatte studierna i Uppsala och fortsatte på lärarbanan. Rögde fick anställning i Piteå, där han avrundade sin yrkesbana som studierektor vid Strömbackaskolan.
Han ägde gåvan att kunna lyssna och att därefter tala de rätta orden i rätt tid och på rätt sätt. Kjell Rögde påtalade vid olika tillfällen vikten av att "vakta på orden" och påpekade att man kunde ha olika uppfattningar om saker och ting utan att för den skull använda överord och beskyllningar mot sina medmänniskor.
Detta gav han uttryck för i sitt ledamotskap i kommunfullmäktige och under många år som kulturnämndens ordförande i Piteå. Han invaldes i kulturnämnden i början av 1970-talet, i en tid då kulturen inte stod särskilt högt i kurs. Han åstadkom med tiden en
attitydförändring.
Under ett antal år fick vi tillsammans arbeta i kulturnämnden. Från den tiden efterlämnar han minnet av en fridsam och fin människa, även om diskussionsblodet ibland kunde svalla friskt, men inte störde helhetsintrycket. Vänlighet och gemytlighet dolde sig under en ofta något stel yta.
Kjell Rögde var även engagerad i nämnden för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågor.
Han var en av pionjärerna när det gällde att "rusta upp" musiklivet i Pite älvdal, i syfte att skapa viktiga musikhändelser. Bland annat visa upp såväl det lokala musiklivet i alla dess former som att ge impulser från den stora musikvärlden. Själv var han i ungdomen intresserad av jazzmusik.
Genom ett samarbete med bland annat Framnäs folkhögskola formades "Musik i Pite älvdal", senare omdöpt till "Festspel i Pite älvdal". Kjell Rögde var med från starten, som ordförande för verksamheterna i Piteå, och efterträdde 1988 Axel Bogren som ordförande i paraplyorganisationen för evenemanget. Ordförandeuppdraget hade han fram till 1993.
Inom den Socialdemokratiska arbetarekommunen i Piteå fanns Kjell Rögde med som en viktig kugge, litet av en ideolog, där han ägde ett stort förtroende. I styrelsearbetet bland annat som vice ordförande och som internationellt ansvarig.
Pitholm/Strömnäs Socialdemokratiska förening hade i honom länge en engagerad ordförande. Därefter, och fram till sin bortgång, fortsatte han som studieledare. Det blev många studiecirklar genom åren.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!