Den här historien tar sin början 1967. På ett bröllop i Granträsk, spelar gitarristen och sångaren Kjell Andersson och dragspelaren Rolf Åhman upp till dans. En tid därefter senare ansluter sig även trummisen Bertil Granberg. Kjell Andersson, som står för det vokala inslaget, byter gitarren mot en bas. I början av 1968 så beslutar man att gå skilda vägar. Kjell Andersson och Bertil Granberg bildar Kjell-Bertils. Rolf Åhman, bildar också eget under namnet, Rolf Åhmans.
I Rolf Åhmans första konstellation ingår, Karl-Axel Öberg på gitarr och bas och Mats Pettersson på trummor. Kapellmästaren själv, spelar dragspel. Orkestern spelar den första tiden på bröllop och fester. Det är inte förrän 1969 som gruppen får sitt första ”riktiga” engagemang, på Forum i Älvsbyn. Samma år slutar Karl-Axel Öberg, hans efterträdare blir gitarristen Sune Andersson, som även spelar bas emellanåt. Året därpå, 1970, så kommer basisten Sune Karlsson in i bandet. 1971 börjar sångaren Hasse Eriksson. När trummisen Mats Pettersson bestämmer sig för att lägga trumstockarna på hyllan, 1974, blir Roger Lindqvist hans efterträdare. Samma år kommer organisten och saxofonisten Gunnar Sandbladh också in i orkestern. När kapellmästaren Rolf Åhman säger sitt tack och adjö, 1975, tar den före detta medlemmen Sune Andersson vid.
1970-talet kan man nästan tala om en ”dans på rosor”. Dansbanden föddes som svampar upp ur marken. I varje by och varje stad fanns det några dansorkestrar som konkurrerade om publikens gunst. Speltillfällena haglade som spön i backen, och många dansband hade egna följare. Danspubliken var av hårt virke. Man åkte både i snö och iskyla många mil för att dansa till sitt favoritband. Rolf Åhmans hade också sin ”egen lilla svans”, som dök upp där man minst kunde ana. Det hände att man ringde hem på privattelefonen till orkestermedlemmarna för att höra vart bandet skulle spela, en viss speciell helg.
Det är ovärderliga och rika minnen man har, när man sitter och minns tillbaka. Hela 70-talet var som jag tidigare nämnde, en enda lång raksträcka av go´bitar. Vi hade i vårt fall två års framförhållning på spelplanen. 1974 visste vi redan om vart vi skulle spela nyåret 1976. Vi spelade tre år utan en enda ledig helg. Trettondagsaftonen 1982 spelade Rolf Åhmans sin sista spelning. Men här kan jag väl avslöja, att Rolf Åhmans lever fortfarande kvar, året 2018.
Jag hade förmånen att även spela trummor i Kjell-Bertils 1982-1986. ”Återfalls-musikanterna” i bandet har rört på sig sedan avslutet. Vid tre tillfällen har vi, tillsammans med andra lokala band spelat upp till dans på Folkan i Piteå. Nu senast 2013.