Kan en yttre påverkan, till exempel tillgång på mat, ändra någonting i vår kropp och kan sedan den förändringen överföras till kommande generationer? Enligt de regler för ärftlighet som är allmänt accepterade av ärftlighetsforskningen ska detta inte vara möjligt. Men ändå…
Vid torsdagens föreläsning på Kaleido fick åhörarna inblick i hur genetiker och historiker kan få intressanta resultat i gemensamma forskningsprojekt. Sören Edvinsson, professor i historia vid Umeå universitet, berättade under rubriken Förfädernas liv och leverne sätter spår i våra gener. Edvinsson har i sin forskargärning mest intresserat sig för hur hälsan har varierat under olika tider och vilka faktorer som kan ha spelat roll för detta. Bland annat verkar sociala skillnader ha varit viktiga för hälsan, liksom tillgången på näringsriktig föda. Det finns olika sätt att följa en befolkning genom åren och en av dem är transgenerationell analys, där man alltså följer ett släkte. I en sådan analys blir det aktuellt att ta hänsyn till ärftliga egenskaper.
Genom tiderna har olika teorier om hur en ärftlig egenskap kan föras vidare genom generationerna. 1809 framförde Lamarck teorin att förvärvade egenskaper på något sätt skulle kunna ärvas av avkomman. Att teorin var orimlig bevisades under 1800-talet av Darwin och vi vet att hur mycket vi än som föräldrar övar pianospelning, så leder det inte till att våra barn blir pianister utan att också behöva öva. Efter Darwins utvecklingslära och efter Mendels experiment har läran om ärftlighetens mekanismer, genetiken, kunnat förklara arvets vägar ända ner på molekylnivå. Bärare av den ärftliga informationen, generna, är de molekyler i cellen som kallas DNA.
Alla celler i en individ innehåller samma uppsättning av DNA. Ändå är våra celler så olika. Hudceller, leverceller, nervceller och så vidare är olika trots att de innehåller samma ”program”. Förklaringen kallas epigenetik, och innebär att olika celler har olika delar av sitt DNA aktiva. Mekanismer finns som selektivt ”slår på” eller ”slår av” gener. Men det är från djur- och växtvärlden känt att yttre faktorer kan påverka utvecklingen av individen. En bidrottning har samma gener som arbetarna i bikupan, men är ändå så olik dem tack vare att hon i larvstadiet försetts med annan föda. En del djurexperiment har visat att miljöpåverkan av en generation kan åstadkomma förändringar hos följande generationer. Skulle alltså förvärvade egenskaper kunna överföras till avkomman? Hade Lamarck lite rätt ändå?
Ett forskarlag, i vilket Sören Edvinsson ingick, valde att göra en transgenerationell studie av en population i Överkalix. Genom att läsa gamla rapporter om skördarnas storlek och se hur priset på spannmål varierat, kunde man räkna ut vilka år under 1800-talet som varit nödår och vilka som hade varit goda år. Under åren närmast före puberteten bildar vi förstadierna till spermier respektive ägg. Frågan i studien var om svält respektive god tillgång på föda under den perioden påverkade anlagen i könscellerna. Man undersökte därför barnbarnen till de som varit unga under 1800-talets goda eller dåliga år. Det visade sig att manliga barnbarn till de som haft god tillgång på mat i pojkåren hade ökad dödlighet, medan de som hade förfäder som svultit som barn, hade lägre dödlighet. Den ärftligheten sågs också hos kvinnor, men bara om farmor hade svultit eller haft gott om mat. På något sätt påverkade näringstillgången genernas uttryck och detta förmedlades vidare genom åtminstone två generationer.
Studien fick stor uppmärksamhet internationellt och har stimulerat till omfattande forskning om hur epigenetik kan verka över generationerna. Man kan förvänta sig fynd som kan bidra till förklaring av de variationer i sjukdomsförekomst som ses i olika geografiska områden, men också mellan olika socialgrupper och vid exposition för andra miljöfaktorer.
Ämnet för föreläsningen var måhända något svårt att greppa för den som inte har grundkunskaper i genetik. En inblick i vad epigenetik är och hur ärftlighet fungerar fick dock åhörarna, liksom en rapport från forskningsfronten och hur den kan göra intressanta rön även i vår landsända.
Sören Edvinssons föreläsning var arrangerad av Piteå Nya Föreläsningsförening. Nästa föreläsning sker 26/4 och handlar om framtida utvecklingsmöjligheter för datorer.