Jag frågar mig ibland
jag frågar mig ibland
Vad fördunklar era sinnen
varför står ert inre i brand
Varför finns i era hjärtan
endast ondska, våld och död
Ur hatet föds förskräckelse
sorg och vanmakt mänsklig nöd
Ni marscherar skränar
och skriker
ert budskap har inget mänskligt att ge
för mig är ni inget annat
än terrorns och ondskans arme
I flammande tal ni eldar
era massor
med svastikan i er hand
ert budskap är dock som följer
öga för öga, tand för tand
Mänsklighetens oskyldiga har fått lida
under diktatorers tyranni
men säg mig var det verkligen menat
att det var så här det
skulle bli
Lossa på hatet och ondskans bojor
som bundit er så hårt
så kanske att en dag vi skådar det paradis
vi får kalla för allas vårt
Så jobbar vi med nyheter