"Jag är så glad att jag har fått bli Pitebo"
Hon var en kraftfull röst i samhällsdebatten den världsberömda författaren Astrid Lindgren, och medverkade faktiskt till att 1976 fälla en svensk regering. 1991 utsågs hon till Årets Pitebo. I sitt tack till Piteå gav hon en varm kärleksförklaring.
Detta brevkort skickade Astrid Lindgren 1991 och tackade för utnämningen till Årets Pitebo.
Foto:
Den finaste utmärkelsen
- Jag är så glad att jag har fått bli Pitebo, särskilt nu när Gorbatjov har blivit återupphöjd, påpekade Astrid Lindgren i ett tackkort efter beskedet om utmärkelsen.
Hon blev nämligen Årets Pitebo ett år efter den dåvarande sovjetiske statschefen Michail Gorbatjov. En utmärkelse hon kommenterade med orden:
- Av alla utmärkelser jag har fått är detta en av de finaste. Det gläder mig enormt att jag kommer tätt i spåren av Gorbatjov.
Det sade Astrid Lindgren när hon sände sin hälsning till Piteborna. Samtidigt som hon beklagade att det inte fanns möjlighet att komma och ta emot utmärkelsen, som då bestod av en handsnidad kniv och en plakett med renar.
- Jag är alldeles för gammal för att fara ut och resa.
En gång besökte faktiskt Astrid Lindgren Piteå. Det var i slutet på 1980-talet.
Hon beklagade även i PT-intervjun att hon aldrig ätit pitepalt.
- Men jag antar att den smakar ungefär som smålandspalt, vilken också innehåller fläsktärningar och som jag åt med stor aptit som barn, påpekade hon och med slutkommentaren:
- Förresten har jag skrivit "hemskt" om hur Emil tappade ut ett helt fat med paltsmet över sin far.
Betydelsefull opinionsbildare
Astrid Lindgren lockade en stor publik, i alla åldrar, till sina succéböcker. Hennes böcker har översatts till 88 språk och sålts i 145 miljoner exemplar. Med det följde åtskilliga beundrarbrev, från framför allt en yngre generation. Men Astrid Lindgren var inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon var även en betydelsefull opinionsbildare.
Orättvisa och förtryck reagerade hon mot genom hela livet. Tidigt väcktes även engagemanget för barns rättigheter.
Det var under 1930-talet hon sade sig ha övertygats om att hon hade sin politiska hemvist hos socialdemokraterna, men som 1976 satte före detta framför. Detta efter att ha gått till angrepp mot regeringen och dess skattepolitik. Många minns säkerligen den så kallade Pomperipossadebatten och hennes starka reaktion på regeringspartiets maktfullkomlighet.
Astrid Lindgrens och finansminister Gunnar Strängs debatt blev förstasidesstoff. Hon blev en mycket kraftfull motståndare, som medverkade till regeringens fall. I samma veva kom även Ingemar Bergmans avskedsbrev till Sverige, efter en skatte-
razzia.
Astrid Lindgren talade tydligt ut om att hon var mot nazismen och Adolf Hitler och markerade även att hon var mot rasåtskillnadspolitiken i USA.
När folkomröstningen mot kärnkraft aktualiserades i början av 1980-talet var Astrid Lindgren även då med på barrikaderna, som en förespråkare för Linje 3, Nej-
sidan.
1978 fick hon de tyska bokhandlarnas fredspris, som hon för övrigt kommenterade med ett mycket kontroversiellt tacktal. Det resulterade sedan i en debatt om aga i barnuppfostran.
Fisig djurskyddslag
Vem minns inte hennes synpunkter i mitten av 1980-talet på svensk djurhållning, vilket förde med sig att dåvarande statsminister Ingvar Carlsson gav henne en ny djurskyddslag. Som en 80-årspresent.
Lagen blev aningen urholkad vilket Astrid Lindgren lät påtala offentligt.
I en debattartikel uttryckte hon sig därför följande:
- Är det meningen att jag ska vara smickrad över att få denna i sitt nuvarande skick menlösa lag uppkallad efter mig?
Med den efterföljande kommentaren:
- Det var fisigt. Att lova en särskild födelsedagspresent och sen ta tillbaka hälften.
Det finns även berättat att Astrid Lindgren, med två starka källor till livsglädje, sin familj och skrivandet, i det tysta stöttade och hjälpte enskilda att få sin rätt i en orättvis värld.
Så jobbar vi med nyheter