Ingen visste vem som skulle dö eller få leva

VÅRD FÖR LUNGSIKTIGA. Det var många som vistades i Sandträsk sanatorium långa tider för att kurera tuberkulossjukdomen. Det var inte heller alla som kom hem igen utan fick, precis som i Konvaljens avsked, uppleva "snart är den slut den korta tid och jag böjer mitt huvud så sakta att dö, vit så som snö, stilla slumrande in i frid".

Piteå2008-02-25 00:00
PITEÅ (PT)Tuberkulosen, eller lungsoten, var en tid ett verkligt sjukdomsgissel, där åtskilliga personer drabbades och dukade under. En sjukdom där människor kämpade mot och ibland också kämpade sig igenom. Där hostandet inte lät som ett löfte om bättre dagar. Många drabbades av den häftiga sorten och hann aldrig komma under ordentlig vård. De fick tömma sina sista krafter och vänta på döden hemma. Smittsamheten var hög och i många familjer, där man bodde tillsammans och trångt, blev flera drabbade. Inte heller de som kom till sanatorierna, och där fick dela sjukrum, visste vilka av dem som skulle dö eller leva vidare. Sannolikt visste de att någon av dem i salen skulle dö.

Från Arjeplog rapporterade exempelvis i slutet av 1920-talet provinsialläkare Einar Wallquist om tuberkulosen.

- Denna följer de stora färdvägarna och börjar bli ett mycket hotande problem, meddelade Wallquist.

Många drabbade

Många är också de annonser i Piteå-Tidningen vilka vittnar om dödens skördar från tuberkulosperioden i Pite älvdal som tog många unga liv. Också en sorglig berättelse om att inte alla kom ut från sanatoriet till friheten och hälsan.

Unge Joel Olofsson från Lillpite, 23 år gammal, var en av dem som fick diagnosen tuberkulos och blev intagen på sanatoriet tillsammans med många andra. I slutet av 1920-talet kom han till Sandträsk för sin sjukdom, som ändade hans liv.

Torsdagen den 24 oktober 1929 lämnade Olga Olivia Öhman från Rosvik, jordelivet 34 år gammal. Under en följd av år hade hon dragits med lungsot, vårdats i Sandträsk, på anstalten Hälsan och sedan i Luleå.

1923 uppvisade Norrbotten högsta antalet dödsfall i Norrland, nämligen 1 203 på 100 000. Av dessa dödsfall hänfördes 295 till tuberkulosen, som var den största mandråparen och krävde dubbelt så många liv i Norrbotten som på andra håll. Dödstalet för denna sjukdom var vid tidpunkten för hela riket 112.

Statistiken berättar att det den 31 juli 1932 i Sandträsk fanns följande inneliggande patienter: 20 gossar, 25 flickor, 185 kvinnor och 107 män. Antal väntande på plats var samma dag: 5 gossar, 23 flickor, 96 män och 162 kvinnor.

I november samma år berättar statistiken att antalet inneliggande patienter var 21 gossar, 25 flickor, 109 män och 190 kvinnor. Antalet väntande på plats samma dag var 13 gossar, 21 flickor, 87 män och 122 kvinnor.

I slutet av 1800-talet började särskilda privatfinansierade inrättningar införas för tuberkulossjuka. På 1910-talet infördes folksanatorierna, finansierade av kommuner och landsting. 1921 besökte en särskild tuberkuloskommitte Älvsbyn. Getberget var då påtänkt för ett blivande länssanatorium. Det blev istället i Sandträsk som blev det nordligaste sanatoriet i Sverige. Området förvärvades av landstinget 1907 och 1913 inrättades sanatoriet med 59 vårdplatser, där "patienterna ej skola bliva bortskämda och förvända och inte trivas i de gamla enkla förhållandena vid hemkomsten".

I slutet av 1920-talet påbörjades en utbyggnad och 1931 invigdes en ny huvudbyggnad, som kunde ta emot 288 patienter. Totalt kunde då Sandträsk ta emot 409 patienter. De flesta patienter som genom landstingets försorg beretts vistelse utom länet togs då hem. Vid tidpunkten fanns i Sandträsk läkarna Åke Törnblom, Bo Carstensen, Lisa Carlsson och Harry Pettersson. Efter utbyggnaden var anläggningen den näst största i landet. I takt med att sjukdomen gick tillbaka minskade vårdbehoven och i mitten av 1960-talet lades verksamheten ned.

Anläggningen förvandlades sedan till hälsohem. De som var drabbade av tuberkulos behandlades sedan vid lungkliniken i Boden, som ersatte sanatorievården.

Frisk luft

Till en början bestod behandlingen i att patienterna fick frisk luft, god kost och vila.

När kirurgiska metoder kom in i bilden blev det bland annat gasning av lungor, genom att kvävgas infördes i lungsäcken, samt ingrepp då vävnader och revben avlägsnades. Det följdes senare av kemoterapi. Mot slutet av 1950-talet introducerades antibiotika.

Det har varit många långa turer kring Sandträsk sanatorium sedan verksamheten lades ned, förvandlades till hälsohem och därefter en längre tid, med "till salu"-skylten hängande på dörren, legat i malpåse. Hela komplexet har förvandlat till "spökhus" och lämnats helt öde ute i skogen. Nu tycks en lösning vara på gång med den tomma byggnaden på över 13 000 kvadratmeter . En privatperson har nämligen gett ett bud på fastigheten och avser att göra något av det gamla sanatoriet.

I litteraturen har lungsoten och sanatorierna spelat en viktig roll. Flera författare har genom åren delat med sig av sanatoriemiljön.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om