En gång var du någons dotter,
i en trygg och kärleksfull famn.
I dag finns du inte längre,
på en sten finns istället
ditt inristade namn.
Världen har förlorat
en fin och underbar tjej,
och varje gång jag sluter mina ögon,
så tänker jag på dej.
Jag hoppas att du har funnit
den lycka,
som du aldrig fick på denna jord.
Och i mina tankar minns jag
ständigt
dina levande och uppfriskande ord.
Kanske att vi en dag skall mötas,
på en rofylld plats återigen.
Jag längtar av hela min själ,
att få se ditt solvarma leende igen.