Kyrkstadslivet har i stort somnat in, efter tidigare renässanser, vilket gör att de flesta stugorna sällan eller aldrig nyttjas. Hur skall i en framtid kyrkstadens kulturmiljö kunna skyddas och bevaras, hur skall nyttjandet och traditionerna kunna hållas vid liv, är frågor som ställts. De stadgar som kyrkstugeägarna har att rätta sig efter begränsar i många stycken nyttjandet och ställer även krav på underhåll. I något fall har en och samma person köpt upp flera rum i en kyrkstuga, slagit ut väggar och gjort allt till en enhet.
Det har bland annat höjts röster om att kunna hyra ut kyrkstugerummen, att använda dem som ”sommarstugor”, vilket strider mot de stadgar som finns.
Det fanns en tid när exempelvis kyrkhelgerna i Öjebyn besöktes av bortåt 5 000 personer. Då kyrkan var fullsatt under gudstjänsterna och hundratals personer inte fick plats.
De stora kyrkhelgerna i Öjebyn, samlade under Mikaeli åtskilliga hundratals besökare. Där kyrkstaden möjliggjorde för personer att, förutom delta i det kyrkliga livet, träffas, byta nyheter och erfarenheter, knyta nya bekantskaper och kanske också finna sin livskamrat.
I dag spelar inte kyrkstadens samma sociala betydelse, vilket medfört att de flesta rummen, med sina 451 kamrar i omkring 300 stugor, står igenbommade. Någon har om dagens Öjebyn, och med kyrkhelgerna i minne, skämtsamt uttryckt följande: ”Vore det inte liken vore det i dag ganska dött i Öjebyn”. Underförstått att det numera är begravningarna som samlar flertalet människor kring kyrkan.
I Norrfjärden finns 31 kyrkstugor, med 131 rum, uppförd under 1910-talet. Kyrkostämman tog då beslut uppföra några kyrkstugor om åtta rum i varje och till en beräknad kostnad av 4 550 kronor per kyrkstuga eller 568 kronor per rum. Ett antal stugägare från Norrfjärdenområdet valde då, i samband med församlingsdelningen 1915 att flytta sina kyrkstugor från Öjebyn till Norrfjärden. Längst ner mot Porsnäsfjärden avsattes mark för de stugor som flyttades från Öjebyn.
Det fanns också planer på att uppföra stallar om 12 spiltor för hästarna. Bara en uppfördes. Sedan flyttades det hit några små stallar av enskilda personer. Nu finns ingen kvar.
Hortlax kyrkstad, i dag bestående av nio stugor – ursprungligen var det tio – uppfördes 1921-1926 och är landets yngsta och dessutom arkitektritade. Där finns 32 rum.
I de gamla tidningsläggen kan man läsa om hur såväl präster som allmänhet förfasades över livet i Öjebyn under kyrkhelgerna. För det fanns en del avigsidor i samband med de kyrkliga samlingarna.
1852 finns en artikel om ungdomen och nattlöpandet vid ungdomshelgerna, pingsten, Mikaeli och nyårshelgen.
1853 berättas om en dödsmisshandel då bondsonen Jonas Jonsson från Tranuträsk avled efter ett slagsmål under nyårshelgen med pojkar från Pitholm. Han fick ett slag mot huvudet av ett vedträ.
Året därpå finns en artikel införd om ungdomens närvaro i Öjebyn, där reaktionen var stark över det syndiga livet under kyrkhelgerna.
Det osedliga livet vid kyrkhelgerna har sedan påtalats i många insändare genom åren och även i kyrkoherdarnas ämbetsberättelser. I en ledare i tidningen Norrbottens Posten 1894 tar kyrkoherde Axel Sandin upp buslivet i Öjebyn, sedan det på nytt varit en stormig Mikaelihelg.
Om ett dynamitattentat mot kyrkstuga i grannkommunen Skellefteå kunde man även läsa i tidningen i början av 1890-talet. Fyra personer befann sig i en stuga när en person stack in en dynamitpatron under fönsterpanelen och tände på. Inge kom till skada medan kyrkstugan blev illa ramponerad.
Personer som uppfört sig illa, genom fylleri och för att ha fört oljud blev också namngivna .
1879 sattes följande personer satta i finkan under en Mikaelihelg i Öjebyn: arbetaren Viktor Larsson, Porsnäs, fältjägare Jonas Standar, Svensbyn, bondesonen Olof Ström, Porsnäs, inhyses, Albert Nordlund, Hortlax, bondesonen Johan Magnus Strandberg, Rosvik och drängen Oskar Johansson, Sjulnäs
I samband med ungdomshelgen i Öjebyn, trettondagen 1880, greps nio ynglingar för fylleri och oljud, nämligen arbetare Gustaf Dahlén, Kallkällselet, drängen Olof Alfred Gran, Bertnäs, Johan Aug, Nilsson, Åträsk, arbetaren, Abraham Persson, Strömsör, bondsonen Carl Öqvist, Porsnäs, arbetare Ol. Viktor Fahlman, Håkansö, arbetaren Ol. Wilhelm Nilsson, Håkansön, Olof Nilsson i Åträsk samt drängen Erik Bäcklund Blåsmark.
”Ungdomshelgerna är en sorglig företeelse” skrev tidningen Norrbottens Posten om Mikaelihelgen 1898. Det hade varit mycket fylla bland ungdomen, som höll på hela natten.
Många år senare fick Piteåborna vara med om ett upplopp i samband med en kyrkhelg i Öjebyn, när landsfiskalen läste upprorslagen och sköt skarpt.