Höstupptågen
I höstens alltmera antågande känns det hemtrevligt bra
Mörkret där ute smälter ihop till en enda mörk fristad
Plötsligt slungas det en skur av bär mot min fönsterruta
Tysta och snabba steg tycks försvinna in i nattens mörker
Ler så där lite hastigt i mjugg och fortsätter sen med mitt
Hör hur upptågen fortsätter efter hela vår gemytliga gata
Det bultas och rings på dörrar Barnungar kryper i blommor och buskar javisst åt alla håll
Det klingar åter en svärm av grannens oxbär mot min ruta
En ytterdörr öppnas och genast är alla så snabbt försvunna
Deras hjärtan darrar till lite av rädsla för att bli uppspårade
Så jobbar vi med nyheter