Hösten är härlig!
Så är den här igen, den vemodsfyllda hösten. Den tid när naturen byter skepnad och färgerna i dess garderob lyser i guldgult och rostrött. Det är vackert, visst är det! Skogen har öppnat sitt skafferi och vi får helt gratis ösa ur dess rikedom av bär och svamp. Luften är klar och hög och gör det lätt att andas. Septembersolen kan vara väldigt smeksam och varmblodig.
Trots alla superlativ man kan rada upp om hösten, så ligger dimmorna täta och regnet står som spön i backen vissa dagar. Det är då man får vemodstankarna. Sommaren känns plötsligt väldigt avlägsen och längtan infinner sig efter de solstekta stränderna, badviken och fikastunderna på verandan. Man minns kvällarna då grillröken låg tät mellan husen och dofterna spred sig förföriskt. Diskussionerna gick höga över grannens staket om att ha kol- eller gasolgrill. Vad smakade bäst och vad var nyttigast? Det blev aldrig något slutgiltigt svar på det eftersom man inte kan diskutera personlig smak och hitta ett svar som är "rätt".
Nu drar det ihop sig till vinterförberedelser. Trädgårdsmöbler och grill ska in under tak, alla krukor och bunkar med blommor ska förpassas till komposten och vattenledningar tömmas. Sommarstugan kallställs och blir plötsligt inte alls lika inbjudande som den varit. Tystnaden är påtaglig för alla småfåglar har gett sig av.
Måsarnas skri nere i viken har tystnat och ekorren är helt osynlig. Biltrafiken på vägen förbi är sparsam och likaså förbipasserande motionärer, som flitigt traskat vägen fram hela sommaren. En del har sina stavar medan andra har turbo i sina fötter. De fullkomligt flyger fram i rasande tempo. Stavgång är väl ett bra påhitt! Numera slipper man de larviga kommentarerna om var man har skidorna. Det kändes rätt uttjatat till slut och likaså de fåniga leendena man möttes av.
Nu är stavarna var mans egendom från ung till gammal. Stilarna på stavgång är lika många som gatorna i stan. Huvudsaken är kanske att man nyttjar dem och får ut något av deras funktion. Åter till hösten, som fått en något dålig klang tycker jag. Man kan lätt bli lite deppig och känna viss tröstlöshet på hösten. Den är ju det tydliga beviset på att sommaren än en gång är slut.
Och tänk, snart kommer snön och vintern. Det är väl deprimerande om något! Varje årstid har dock sin tjusning och hösten är enormt vacker - i alla fall när solen skiner på lingonröda tuvor och över det dignande äppelträdet.