Hilmas gamla dagbok berättar
Bland brev och handlingar låg den. Den gamla "Dagboken". Instinktivt kom tanken: man läser inte andras dagböcker, men boken var så gammal att den som skrivit den inte längre finns i livet. Dagboken beskriver livet på Långöra i Piteå skärgård somrarna 1947-1952.
Bröderna Anderssons herrkläder AB klädeshandel i Borås dagbok användes för att föra anteckningar om livet på Långöra. Med blyertspenna har Hilma Holmström fört dagboksanteckningar under åren 1947-1952.
Foto:
Hon var under många år, tillsammans med Klara Laestander, bördig från Bergnäsudden, Arjeplog, ansvarig för fäbodlivet på Långöra. Bägge var under ett antal år anställda som pigor av skogsförvaltare Axel Clausén på Storfors.
Naturahushållning
Hilma Holmström och Klara Laestander var litet av original. Trogna sin arbetsgivare. Såg bland annat till att korna fraktades till och från Storfors till Långöra, för att sedan ta hand om dem under sommaren.
Det var under naturahushållningens tid varför även mjölken skulle förädlas och förvandlas till bland annat fil, grädde, ost och smör som sedan levererades en gång i veckan för försäljning. Till försäljningsstället färdades fäbodstintorna med båt.
Det var många gånger ett hårt och strävsamt arbete. De två damerna levde spartanskt och klarade sig ute på ön. Vintertid hyrde de, efter tiden hos Clauséns, lägenhet i Piteå.
Dagboken handlar mycket om väder och vind. Men det finns små anteckningar om besök från olika håll, visiter på grannöarna och kalas, samt ett och annat kring vardagsbestyren på Långöra. Intressanta händelser kring livet på ön, vilket började i juni och avrundades i oktober.
Hilma Holmström har i dagboken noterat två årtal för den gamla stugans uppförande på Långöra, 1816 och 1822.
Båttransporter
1952, när de kom ut till ön den 19 juni, har Hilma Holmström skrivit:
- Vi har flyttat upp i gamla stugan, roligt. Nu har vi någe så när drägligt att bo.
Holmström förde noggranna anteckningar om kamraten Klara Laestanders resor in till såväl Piteå som Storfors. Det handlar även om andra transporter till närbelägna öar, färder i hårt väder, i dimma och under gynnsamma betingelser. Det finns noterat hur fäbodstintorna suttit vid Sandön och vid Breskär för att meta abborre.
Inledningsvis berättar dagsboksförfattaren om hur hon och Klara gjort flera båtturer under ett stugbygge. Damerna har åkt med båt efter tegel i Hällbergssundet, till Piteå efter kalk och tegel, till Strömnäs för att hämta spån och till Furuholmen för att lasta sand.
Vid ett tillfälle tog sig Hilma Holmström med båt till Porsnäs och skrev efteråt:
- Gjorde besök i Porsnäs och gjorde mig illa i vänstra fotleden,så nu är jag halta-Lena.
Många besök
Här finns noteringar om hantering av jorden på Långöra, iordningställande av sommarbete, slåtter, hyggesrensning och vedhuggning. Damerna var även i skogen för att kvista, lade ut nät för att få fisk, åkte till Piteå för att sälja bär samt plockade potatis för levererans till Storfors. Vid ett tillfälle noteras att förvaltaren och Viklund varit på ön för att jaga räv.
Genom åren hade de många besök. Här har Olga och Lova från Antnäs varit på visit liksom fröken Ernlund. Här finns antecknat om besök av Anna och Sven-Ola, "förvaltars" det vill säga familjen Clausén, att Mats Johansson med fru och lillan kommit på semester. Inga, Ingvar och Valdemar Wiklund finns på gästlistan liksom Alida och Fritz Andersson, Hugo Wiklund, som hämtat kvigorna, samt Erik Bergstedt, Martin Wiklund och Ida Bentzlin för att nämna några. Den sistnämnda drabbades av ett rejält antal sekundmeter under överfarten. Hon kommenterar dock lugnt och tryggt i dagboken:
- Men gott kaffe har vi druckit.
Ingen ransonering
- Tack för fyra härliga dagar på Långöra med härligt kaffe och dopp samt god mat. Vi kommer aldrig att glömma de de härliga stunderna i bärskogen, när vi hamstrade lingon för hela vintern, skriver Karin Bergman, Piteå och Evy Ullstén, Bjässta i dagboken hösten 1947.
Den 19 mars 1950 skriver Hugo Bentzlin med fru:
- Här sitter vi och äter och dricker kaffe, för Hilma har gott om kaffe och smörgås, för hon har ingen kafferansonering. Hon har hamstrat flera kilo i sina gömmor.
Sven Ericsson skrev i dagboken den 8 augusti 1950:
- För första gången gästade undertecknad Långöra i det bästa sommarväder som tänkas kan, en strålande sol och salta stänk sköljde över oss i vägen hit. Idkade friluftsliv med flera set badminton, mest för att trötta ut våra fruar för att få en ensam semesterdag.
1951 skriver Karin, Ernst och Rulle Erstam: "Det är alltid roligt att få komma hit till Långöra och hälsa på vännerna Hilma och Klara. Vi hoppas vi ej tröttat ut er och att vi får komma igen en annan sommar".
Uttryckte saknad
Sysslorna på Långöra tog i regel slut under senare delen av oktober, då fäbodstintorna ibland fick ta sig genom is på hemvägen till Piteå.
Ibland gästade de Långöra under vårvintern, för att se till husen. Dit färdades de då med spark.
När säsongen avrundades kunde Hilma på olika sätt uttrycka sin saknad över att behöva lämna ön.
- Så nu är vi ensamma här, ledsamt och stilla, endast bärplockarnas rop och skogens sus. Underbart i naturens sagovärld, skriver hon vid ett tillfälle och vid ett annat:
- Nu far vi hem. Ledsamt att lämna vår lilla stuga, tack för denna sommar. Strävsamt men roligt. Allt förlåtet.
Så jobbar vi med nyheter