Han vill lyfta fram historien om tiden efter gruvepoken i Nasafjäll

Gamla gruvhål har väckt förnyad nyfikenhet. Många har hoppats att på nytt få höra mullret av de underjordiska åskorna och se malmtransporterna rulla iväg.
En som tittat närmare på Nasafjälls malmfält är pensionerade läraren Bo Lundman, Piteå. Han har ägnat runt 20 år av sin tid för att ge allmänheten ett bidrag till kunskapen om Nasafjäll.
De sista tio åren samlade han in underlag, som nu föreligger i en bok med titeln "Nasafjäll efter år 1810".
På skidor till Nasafjäll
- Det började egentligen med att jag hittade en del papper efter min pappa Oskar Harald, som i sin tur hade handlingar efter sin pappa Johan Viktor Lundman. Allt handlade om Nasafjällstiden, berättar Bo Lundman.
Noterbart är att Johan Viktor Lundmans intresse för Nasafjäll var så stort att han gjorde ett stort antal resor till Nasafjäll. En gång företog han en skidfärd tur och retur dit, från Båtskatan i Öjebyn.
- Farfar levde verkligen för Nasafjäll. Men på den tiden han levde var man för ung och ointresserad att lyssna till berättelserna. Långt senare i livet, när jag blev sjukskriven en längre tid, efter en olycka väcktes nyfikenheten för det farfar varit med om, säger Lundman.
Han började "rota" i de gamla handlingarna, tog vara på hörsagor och berättelser som fanns kvar i något spridd ordning om hur det varit på senare tiden, tog kontakt med Alf W. Axelson i Piteå vilken i sin forskning tagit upp gruvbrytningen i länet. Axelson i sin tur uppmuntrade Lundman att gå vidare genom att dela med sin av sin forskning.
En tredje period
- Det ena födde det andra. Det blev besök hos bergmästaren, hos gruvbolaget Boliden och i Norge. Med det väcktes tanken att få allt sammanställt i en bok. Syftet med boken är att visa på den sagolika tilltron till Nasafjäll. Det har nämligen funnits ett stort intresse och aktiviteter på och kring Nasafjäll efter år 1810. Trots att det inte förekommit någon egentlig gruvdrift kan man faktiskt tala om en tredje Nasafjällstid för åren 1887-1946-1999, påpekar Bo Lundman.
Genom sin bok har Lundman onekligen bidragit till att minnet av den tredje perioden inte raderas ut.
De två tidigare tidsperioderna omfattar åren 1635-1659 och 1770-1810.
- Vid ett stort antal tillfällen har jag tidigare berättat för olika intressegrupper om Nasafjällsäventyret, utifrån det material jag plockat fram. Det var där röster höjdes om att få allt material dokumenterat i form av en bok.
Gruvhålen finns kvar
På Nasafjäll finns fortfarande gruvhål, slagghögar och gravplats för beskådande. Fram till år 2000 var området inmutat av Bolidenbolaget.
- Under arbetet har jag mer och mer fäst mig vid vissa av de personer, lycksökare, som deltog under tredje Nasafjälltiden, varav de flesta kom från Piteorten, säger Lundman.
En av dem är kolportören Nils Lidström från Arnemark, vilken i förhoppningen att hitta rikedomar offrade alltför mycket, i hopp om att kunna ersätta den brist i familjens ekonomi, som det låga kolportörsarvodet medfört.
Lundman har plockat fram ett brev där Lidström varit i kontakt med arbetsgivaren, EFS i Stockholm, och som frågar om hans inblandning i Nasafjällsprojektet, där Lidström svarar att han med Nasafjälls hjälp hoppades få dö skuldfri "som en rättskaffens husfader".