PT hade nämligen, som en av de första tidningarna köpt in en svindyr plåtlåda för bildöverföring.
Hasselblads Dixel-sändare kallades av fotograferna för "Hackspetten" för att den gav ifrån sig ett hackande ljud när den läste av negativen.
En revolutionerande pryl som släpptes 1989 efter drygt tre års utvecklingsarbete. Detta tekniska underverk kostade 250 000 kronor vilket var fasligt mycket pengar 1989 även för en då ekonomiskt välmående lokaltidning.
Nu behövde bara filmen framkallas, vilket man ofta fick hjälp med av de stora aktörerna Kodak, Ilford eller Agfa som fanns på plats under större tävlingar som SM, EM och VM. Mörkrumsbiten var ett minne blott och sörjdes nog inte av någon fotograf på resande fot.
En liten dosa för filmframkallning och kemi var i värsta fall allt som behövdes samt en hårtork att torka filmen med. Negativen spändes sedan upp på en sändare och lästes in varefter en lätt redigering kunde göras på den svartvita skärmen och bildtexter skrivas in.
”Hackspetten” gick varm den kvällen tack vare min avgörande storslalombild som publicerades både i tv:s Sportspegeln och tidningar runt om i Sverige.
När Fredrik Nyberg åkte ett “vinnande” åk lyckades jag som enda fotograf stå vid just den port där han gränslade. Ett fel som varken portdomaren eller någon annan upptäckte. Tack vare att pjäxan passerat käppen diskades Fredrik när min bild framkallats och han fick lämna över segerbucklan till en lycklig Jonas Nilsson. En exponerad ruta på en tusendels sekund blev avgörande.
Se och läs mer om pressfoto genom åren på min sajt: gunnarwestergren.com.