Från poesi till banbrytande avhandling om genetik

Poesin såg Malin Engelmark som ett sätt att bearbeta känslor, att skapa, att få ut sina innersta tanka. Det berättade hon 19 år gammal i ett PT-reportage 1996, en månad före det hon lämnade naturvetenskapliga linjen vid Strömbackaskolan.

Därefter gick hon vidare till studier i molekylärbiologi vid Uppsala universitet, där hon med tiden inspirerats till att från att ha skrivit för livet nu skrivit för att rädda livet. Där det handlar om ny kunskap om de genetiska riskfaktorerna för livmoderhalscancer.

Medicine doktor

Malin Engelmark, 29 år i förra veckan, tog 2001 sin magisterexamen i molekylärbiologi vid Uppsala universitet och började genast doktorera. Hon har bedrivit sina forskningsstudier mellan år 2001 till 2006 och kommer nu att bli medicine doktor i ämnet medicinsk genetik. Den andra juni promoveras Malin Engelmark vid Uppsala universitet.

Vid samtal med PT erinrar sig Malin Engelmark reportaget i PT.

- Jag skrev poesi, som även blev publicerad. Nu har jag alltså sadlat om från poesi till vetenskapliga artiklar, konstaterar Malin Engelmark.

Hon tyckte i intervjun 1996 att det var svårt att välja.

- Men man kan ju inte utbilda sig till poet, berättade hon och sade sig få mycket inspiration av det som hände omkring henne, och att det gav henne massor av energi.

Unikt material

Energin har räckt fram till en banbrytande avhandling.

Hon har i sitt avhandlingsarbete studerat de ärftliga faktorerna i ett unikt svenskt material. Alla systrar i Sverige som fått diagnosen livmoderhalscancer har erbjudits att delta i studien.

Ett blodprovsmaterial motsvarande 641 stycken affekterade syskonpar (ASP), där båda diagnostiserats med sjukdomen, har samlats in. Detta är bland det största ASP material som finns för någon sjukdom i världen och det enda som existerar för livmoderhalscancer.

Utförliga register

Avhandlingen är den första som gjorts på detta unika material. Att ett sådant stort affekterat syskonparsmaterial har kunnat samlats in i Sverige beror bland annat på de utförliga register som finns i Sverige samt att här finns en allmän och väl fungerande sjukvård.

Syftet med avhandlingen var att identifiera och studera de genetiska riskfaktorerna.

Vanligaste cancerformen

Globalt sett är livmoderhalscancer den andra vanligaste cancerformen hos kvinnor. Över 400 000 nya fall registreras varje år. Sjukdomen är vanligast i utvecklingsländerna.

I de industrialiserade länderna har den gynekologiska cellprovstagningen kraftig minskat antalet fall. Trots denna hälsokontroll rapporteras cirka 450 nya fall av elakartad livmoderhalscancer varje år i Sverige.