Första SF-bion i länet utrustades med Piteås första neonskylt

För 75 år sedan, tisdagen den 1 februari, var det invigningspremiär för biografen Röda Kvarn i Piteå. Platsnumrerade biljetter kunde köpas i Skandiabiografen, då på väg att läggas ner, mot 15 öres förköp. Premiärfilmen - inför utsåld salong - var den barntillåtna John Ericsson - Segraren vid Hampton Road.

Röda Kvarn kort före öppnandet i februari 1938.

Röda Kvarn kort före öppnandet i februari 1938.

Foto:

PITEÅ2013-01-12 06:00

Under invigningskvällen fick publiken också lyssna till en inspelning av "Du gamla du fria", se en film från Piteås 300-årsfirande år 1921 och bekanta sig med kortfilmen "Julotta".

Biografen Röda kvarn invigdes 1938, och låg i Johan O Wallsténs fastighet efter Storgatan. För övrigt den första SF-teatern i länet.

Svensk Filmindustri hade några år tidigare gjort en biograffusion. I köpet ingick den gamla hederliga Skandiabiografen i Piteå. Hade det velat sig illa hade centrala Piteå då fått ett magert filmutbud.

- Vi har som regel att inte öppna egna teatrar i samhällen vars invånarantal understiger tiotusen och vi har mer än en gång varit betänkta att upphöra ge föreställningar i Skandiabiografens lokaler, uttalade sig SF-direktören Daniel Engdahl.

Vid den här tidpunkten bodde drygt 3 000 personer i centrala Piteå.

Tidsenlig biograf
Inför hotet att göra Piteå i stort "biolöst" agerade rådmannen och färghandlaren Johan O. Wallstén i Piteå. Han ville att Piteå skulle få en tidsenlig biograf. Wallstén satte sig i förbindelse med Svensk Filmindustri. Det blev förhandlingar, vilka utmynnade i att Wallstén och Svensk Filmindustri kom överens om en biografetablering. Wallstén skulle ordna biograflokal, i kombination med andra lokaler. Det blev byggmästare August Larsson i Norrfjärden som fick i uppdrag att uppföra byggnaden.

Biografen fick den tidens moderna utrustning. Bland annat dubbelt maskineri som möjliggjorde att filmen kunde köras utan pauser för ombyte av rullar. Dessutom kunde färgfilm visas på ett tekniskt fullkomligt sätt.

Den som fick äran att avsluta Skandiaepoken var inte mindre än Zarah Leander, med filmen barnförbjudna Till främmande strand, som enligt recensionerna "fångade åskådarna från första stund till den sista".En tidig film av melodramernas mästare Douglas Sirk. Där Leander lyfte filmen med sin närvaro och alla sina sånger.

Att gå på bio den tiden var ju ett oskyldigt nöje med guldkant i tillvaron som inte alla hade råd med.

När Metropolbiografen år 1930 bjöd på ljudfilmspremiär i Piteå med storfilmsoperetten Rio Rita, kostade biljetten 1 krona och 10 öre, vilket i dagens penningvärde motsvarar ungefär 30 kronor.

- Biljettpriset är lägre än vad som tillämpas i grannstäderna beträffade ljudfilm, poängterades dock för Piteå-Tidningens läsekrets.

Applåderna smattrade
Öppningsfilmen premiärkvällen i Röda Kvarn i februari 1938  - inför 365 personer - var en svensk film från 1937 . Den handlade om den svenske uppfinnaren John Ericsson och hans kamp att få sin fartygstyp Monitor antagen av Nordstaternas flotta.

Nordstaterna vill blockera Hampton Roads för att hindra Sydstaternas bomullsexport till Europa. Då påbörjades bygget av blockadbrytaren Merrimac. John Ericsson åkte då till Washington för att argumentera för sin Monitor, som han hävdade var det enda fartyg som kunde stoppa Merrimac. President Abraham Lincoln undertecknar då ett kontrakt, den 20 september 1861, där Ericsson får en beställning på sin nya fartygstyp.

Filmen producerades som ett led i Delawarejubileet. Även Jussi Björling var med på ett hörn. Han dubbade Helge Mauritz i framförandet av Ack, Värmeland du sköna

Om filmen "Julotta" berättas att den var den vackraste stämningsakt som då rullats över den vita duken, "en utsökt svensk kortfilm som till och med visats i en engelsk kyrka".

Piteås jubileumsfilm, inspelad 17 år tidigare, hade dagen till ära utlånats av magistraten. När den spelades upp berättas att applåderna smattrade gång på gång som ett bevis på Piteåbornas uppskattning. En särskilt stark applåd fick pensionerade poliskonstapel Carl Wallerström då han kom marscherande i spetsen för 1 19:s musikkår.

Bildsvep från Piteå
Biobesökarna fick också se nytagna bilder från Piteå, bland annat som visade biografens tillkomst och magistraten i arbete.

Kraftiga applåder fick även biografföreståndare A.P.Nordlund när han i bildsviten kom klivande ut från Skandiabiografen och symboliskt låste dess dörr för all framtid.

Efter premiärföreställningen 1938 hade Svensk Filmindustri bjudit in en mindre grupp personer, med borgmästare David Markström i spetsen, till supé i Stadshotellet.

Teaterchefen hos SF, direktör Daniel Engdahl var närvarande och framförde då sitt tack till rådman Wallstén för att han tagit initiativet till den nya biografens tillkomst.

Vad som också uppmärksammades var att biografen var utrustad med Piteås första neonskylt.

Redan 1897 fick Piteborna se "levande fotografier i fullt naturlig storlek" genom ambulerande filmförevisare. Godtemplarlokalen i Piteå blev första fasta platsen för biovisningar, runt år 1900. Sedan kom Elite-Teatern, som visade film 1914-1927 följt av Skandia som öppnades 1918 och vars premiärfilm var "Jungfrun av Orléans"

Metropol, vilken startade 1926 och som inledde ljudfilmseran i Piteå 1930, stängdes för gott 1981. Röda Kvarn, med sju anställda, gav sin sista föreställning i mitten av december 1989. Sagabiografen som såg dagens ljus 1953 hade sin sista föreställning 1983.

1989 öppnades istället en trippelbiograf i Småstaden vilken inledningsvis drevs av Skandinaviska Biograf AB, ett folkrörelseägt företag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om