ÅTERBLICK
Han understödde helhjärtat avhoppade redaktören Salomon Salomonsson i dennes arbeta att ge ut en ny liberal tidning, Piteå-Tidningen. Detta genom att upplåta lokaler åt redaktion och tryckeri i sin fastighet på Rådhustorget.
En fastighet som Häggström år 1898 förvärvade av kapten A.M. Dynesius för en summa av 14 000 kronor.
Dessförinnan hade skräddarmästare Häggström insett betydelsen av att det skulle finnas en tidning för reformvännerna (samhällsförbättrarna) i Piteå och lade därför åren 1908 och 1909 mycket arbete på att rekonstruera Norrbottens-Posten . Tidningen, som började utges 1847, hade i början av 1900-talet en tid svårt att få affärerna att gå ihop – tidningspressens kris är följaktligen inte något speciellt nytt fenomen.
Att tidningen redigerades i en radikalt frisinnad anda uppskattades av bygdens folk och den gamla högertidningen Norrbottens Allehanda hade fått en svår konkurrent. Ett konsortium, med idel högermän, började under hand förvärva aktiemajoriteten i tidningen. 1914 genomfördes kuppen och bolagshögern blev därmed ägare till Norrbottens-Posten. Det besannades ganska snart att tidningen inte längre skulle vara ett radikalt språkrör . Redaktör Salomonsson lämnade tidningen eftersom han vägrade ta order från de nya ägarna om vilken politisk som skulle föras. Därmed lades grunden för Piteå-Tidningen.
Såväl Häggström som Salomonsson fick ganska snart uppleva att Norrbottens-Posten slutade att utges. När tidningen somnade in 1916 skrev Piteå-Tidningen en runa över den insomnade kollegan som löd:
” N-P somnat har
från världens kamp och flärd
Fast högerns skötebarn den var
så dog den – undernärd”.
Samma år som Häggström avled, år 1929, bjöd Salomonsson ut sin stora aktiepost till socialdemokratiska partiet och tidningen blev då socialdemokratisk. Salomonsson själv gick ur tiden samma år.
Frisinnad och varmt intresserad för folkliga reformer tillhörde Anders Gustaf Häggström Piteå frisinnade förening ( liberalerna) som han tog initiativet till att bilda i början av 1900-talet och vars styrelse han tillhörde under många år.
När den första logen av IOGT i Norrbotten bildades 1883 var Häggström en av de första som gick med som medlem.
Han var också med att bilda Piteå blåbandsförening, en demokratisk folkrörelse, som på kristen grund ville engagera människor för personlig helnykterhet och verka för ett samhälle byggt på solidaritet och jämställdhet, socialt och internationellt engagemang och som för övrigt utförde en samhällsengagerad verksamhet i Piteå
Vidare deltog Häggström i grundläggandet 1894 av Piteå friförsamling, vilken var baptistisk, och var en tid dess ordförande.
Som mångårig ledamot av Piteå hantverksförening tillhörde han många år dess styrelse
Bland övriga företag som Häggström var med om att starta var Piteå sparkassa och Piteå kooperativa handelsförening.
Häggström var född i ett jordbrukarhem i Nordmaling och gick i skräddarlära hos en bror för att sedan flytta till Umeå för att bli gesäll. Efter att ha konditionera någon tid i Sundvall slog han sig ned som egen mästare i Borgsjö. Efter att han varit bosatt där i tio år flyttade Häggström 1893 till Piteå med sin familj, där han sedan ägnade sig åt skräddaryrket.
Personer i det Häggströmska hushållet år 1900 var förutom skräddaren själv, hans hustru Maria Lovisa, född Berglund, barnen Axel Gustaf Ludvig, Oskar Gustaf Efraim och Siri Maria Teodora samt syflickan Alma Fridolfa Berglund från Umeå.
Sin fritid ägnade han åt sommarvillan på Nötön.