Handlingen ligger mycket nära den historiska verkligheten och utspelas till stor del i Piteå.
–Det är ingen sann historia, men det är en berättelse som bygger på verkliga händelser. Karaktärerna är både verkliga och påhittade, allt för att göra dramat så intressant och trovärdigt som möjligt, berättar författaren som lyckats på ett mycket bra sätt ge en historisk föreläsning kring en intressant tid i svensk historia.
Hon kom i kontakt med en intressant del av historien under ett konsertbesök på Ågården i Varnum. Där hon träffade en av musikerna, som även är folklivsforskare.
–Han berättade något mycket märkligt för mig. År 1855 köpte en man vid namn Patric O`Konor Ågården och han påstod sig vara en son till Axel von Fersen och den franska drottningen Marie-Antoniette. Jag blev nyfiken och fick läsa två artiklar som skrivits om den mystiske mannen, men även om en Charlotte Forsberg, som lär ha varit dotter till Axel von Fersen. För mig blev det så spännande att läsa artiklarna att jag var tvungen fundera vidare på dessa två människors öden.
Det resulterade i romanen, där Piteå är en central punkt. Ana Porss skriver om saker som kunde ha hänt och som också sannolikt har hänt.
Senare tids forskning och dokument visar dock att nämnde O´Konor inte var son till vare sig von Fersen eller den franska drottningen. Men det förändrar nödvändigtvis inte hela den historiska sanningen.
Intressant persongalleri
Anledningen till att en del av romanen fokuseras till Piteå är att Axel von Fersens utomäktenskapliga dotter Charlotte nämligen gifte sig med landshövding Carl Georg Sparre af Söfdeborg, som uppges ha varit en ”mycket nitisk och uppskattad” landshövding i Norrbotten åren 1825–1836. Piteå var residensstad åren 1819–1856.
Efter mordet på Axel von Fersen som var franska drottningen Marie Antoinettes gunstling i Stockholm år 1810, uppges en person, von Fersens betjänt, ha dykt upp hos Charlotte Forsberg och hennes mor och talar om för den unga Charlotte att Axel von Fersen var hennes far. Något som för övrigt bekräftas av släkten Sparre.
Axel von Fersen mördades på grund av falska rykten om att ha varit inblandad i den svenske kronprinsen Karl Augusts död 1810.
Karaktären Charlotte Forsberg är en verklig historisk person och också en del av berättelsen om hennes liv. Författaren har lyckats att göra det med inlevelse som gör det svårt att skilja fakta och fiktion. Persongalleriet i romanen väcker onekligen läsarens nyfikenhet.
Det var under sin tid som husmamsell i Stockholm som Charlotte Forsberg kom i kontakt med Sparre, vilket ledde till en kärlekshistoria och ”oäkta barn”. När Sparre sedan utnämndes till landshövding ville han ha husmamsellen och barnen med sig till Piteå.
Saknade Pitetiden
Enligt romanen fick Charlotte och barnen inte till en början bo med landshövdingen i residenset.
–Du och barnen får bo i gårdshuset. Men vi äter naturligtvis middagarna tillsammans, var Sparres raka besked.
Det tycks ha varit många som ondgjorde sig över landshövding Sparres sätt att leva, inte bara prosten och prostinnan i Öjebyn. I Pitebygden spreds snabbt rykten att landshövdingen hade en frilla boende hos sig samt att barnen i residenset var ”oäktingar”. I Piteå föddes 1827 ytterligare en dotter innan det år 1829 blev giftermål, ett bröllop som enligt boken var en fest som Piteåborna länge skulle minnas. Senare kom ytterligare ett par flickor till världen. Författaren har ingående skildrat en av födslarna.
I Piteå, som skildras på drygt 40-talet sidor i boken, uppges landshövding Sparre ha kommit till ro med sin rastlöshet. Familjen lämnade senare, med saknad, Piteå för Stockholm. Där var Sparre sedan justitieråd och t. f. president i kammarrätten.
Författaren har haft en strävan att skildra hur det såg ut i samhället vid den här tidpunkten och försökt åstadkomma en så heltäckande bild som möjligt. För den som gillar böcker som utspelar sig i och skildrar en viss tid i historien är denna mycket intressant.