Var har du ditt rum Maria?
Var har du din egen vrå?
Jag studsade inför frågan
från tv:n, som stod på.
Mina fötter slutade springa
och hela min värld stod still,
för var fanns mitt eget ställe,
där jag får vara som jag vill?
Hon lät tårar rinna
över kärlek och svek.
Hon tillät sig känna smärtan
över livets allvar och lek.
Jag upphörde nästan att andas.
Hjärtat slutade nästan att slå,
för var finns
mitt alldeles egna rum
jag får vila i då och då?
Natten kom med drömmar
om barn, som jag höll i hand.
Jag visste med ens,
att min egen vrå
måste vara i barnens land.
En dag får jag nog ett eget rum,
en alldeles egen vrå.
och överallt i det rummet
ska doftande rosor stå!