En 100-åring som behållit sin ungdomliga karaktär

100-ÅRSJUBILAR. Några livselixir har inte Olle Lidström, Piteå, behövt inta för att nå den höga levnadsåldern av 100 år.-Jag har åldrats, men litet av en eldsjäl bor väl fortfarande kvar i kroppen som gjort att jag fått behålla min ungdomliga karaktär, konstaterar 100-åringen.

Piteå2008-01-19 00:00
PITEÅ (PT)h

Olle Lidström tycker dock, när samtalet kommer in på att bli old boys och om han åldrats på något särskilt sätt, att ålderskurvan låter skrämmande hög.

- Kanske god motståndskraft mot livets påfrestningar, utan överdriven försiktighet, säger Lidström med ett leende.

Han tittar ut genom fönstret i sin bostad för att konstatera att denna dag är en trist regnvädersdag. Motionsaktiviteten blir därmed inte lika intensiv.

- Nog har vintern varit bra underlig, men det bör framhållas att det varit så här förut också vädermässigt. Det har funnits vintrar då jag kunnat ro ute på Pitholmsträsket.

Dagliga promenader

Olle Lidström försöker, beroende på väder och vind, att vistas så mycket han kan ute i naturen. Dagligen tar han långa promenader.

-Nu får promenaderna tillfälligt stå tillbaka. Det är för halkigt och man kan ju riskera att ramla, säger han.

Däremot håller Lidström igång med ett 20-minuterspass på motionscykeln varje dag.

Den 20 januari får han räkna in sig bland 100-åringarna.

- En av mina arbetsgivare, byggmästare Ragnar Wiksten, gav mig en uppmaning när jag gick i pension. Han sade: nu lägger du dig inte på sofflocket. Det har jag heller inte gjort. Fortsatt arbete i jämn takt har haft ett välgörande inflytande. Om motionerandet sedan spelat en viss roll för att uppnå hög ålder, ja, det vet jag inte.

Piggast

Slit och släp i ungdomen och mannaålder har Olle Lidström upplevt. Det var först i februari i fjol som han tyckte det var dags att lämna huset på Pitholm för att bli "omhändertagen" på Mogården.

- Jag har börjat höra dåligt. Dessutom var jag litet krasslig efter en hjärtinfarkt. Här är det ju också ordning och reda på allt.. Jag har funnit mig väl tillrätta i Mogården, säger Lidström.

Nu är han en av de absolut piggaste på avdelningen.

Olle Lidström är född på Norra Pitholm, yngst av fyra barn i familjen.

Redan som 8-åring var han ute i arbetslivet, i arbete hos sin pappa som hade en husbehovssåg vid Pitholmsträsket. En såg som drevs med ångmaskin.

- Min uppgift var att elda när sågningen startade på våren och sedan fortsatte det med hyvling under sommaren. Det var något viss med ångmaskin, säger han lätt nostalgiskt.

I byggsvängen

På 1920-talet, när det var ont om jobb, erbjöds Lidström sommarjobb vid Furunäsets sjukhus.

- Det blev snickarjobb och på den vägen har det fortsatt.

Efter militärtjänstgöring mötte han vid ett tillfälle byggmästare Bengt Larsson, Piteå. Han undrade om jag ville ha ett jobb

- Det var enligt erbjudandet bara ett tillfälligt jobb, som skulle räcka fem till sex veckor. Men det blev 13 år hos August Larsson och söner.

Där arbetade han såväl med August Larsson själv och hans söner. Ett företag som för övrigt nu är jämnårigt med Olle Lidström

Därefter fick byggmästare Ragnar Wiksten Olle Lidström på sin lönelista. Hos Wiksten arbetade Lidström i 25 år.

- Bygget av hyreshuset i kvarteret Cypressen var nog ett av de första jobben jag hade för Wiksten. Jag kom också och gick med jämna mellanrum i det gamla PT-huset på Prästgårdsgatan, där det blev en hel del ombyggnationer genom åren allt eftersom tidningsverksamheten förändrades.

Olle Lidström övertog hemgården i Pitholm och gifte sig 1941 med Olga Granberg från Bodsjön, Svensbyn. Äktenskapet förblev barnlöst. Olles livskamrat avled 1992.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om