Där blev sommar, vinter och sommar igen i ett antal år innan Evert Moren efter drygt 25 års vistelse tvingades ta ställning, till en förändring. Inte bara att hemma fanns ungdomskärleken Anna Jonsson i Pitholm utan att han även behövdes hemma i Höglandsnäs, på hemstället. För att ta hand om jordbruket och driva det vidare, sedan brodern Anselm gått ur tiden och systrarna Alice och Elin hade fått ta huvudansvaret. En annan broder, Axel, drev jordbruk i närheten.
Genom åren hade Moren gjort några besök i hemlandet och stött ihop med Verner Jonsson från Pitholm, som även han hade ett förflutet i Amerika och Kanada men som återvände till Piteåbygden i början av 1920-talet. Verner hade 1907 åkt till Amerika för att slippa den svenska militärtjänstgöringen, men hamnade ändå i kriget, på Västfronten, och som sjukvårdare.
Hos familjen Jonsson, som bestod av sex pojkar och en flicka, träffade Evert Moren vid något tillfälle sin Anna och tycke uppstod. Anna var först hemmavid och sedan piga hos sin då ogifte farbroder Arvid.
Evert Moren hoppades att Anna skulle emigrera till honom, men hon ville inte lämna hembygden. Därför fick Moren ganska snart besked från Pitholm: Du får välja mellan mig och Amerika.
Kärleken var starkare och Evert Moren återvände till Höglandsnäs 1932, gifte sig samma år med Anna Jonsson och de fick sönerna Rolf, född 1932, och Knut, född 1936.
För 75 år, i slutet av november, ordnades det med ett stort bröllop i Ljungkvist kafe i Öjebyn, där kyrkoherde Axel Sandin vigde de två. Kyrkoherden höll dessutom ett bröllopstal i versifierad form. Det berättas i tidningen att aftonen förflöt under den bästa stämning och att bröllopsparet fick motta ett stort antal telegram
Evert Moren brukade jorden. Gick helt upp i skötseln av hemmanet tills han drabbades av sjukdom, vilken sedan band honom vid sjuksängen. Makan Anna och de två sönerna fick då ta hand om jordbruket. Evert Moren gick ur tiden 1951 i en ålder av 66 år medan makan Anna lämnade jordelivet 1984 i en ålder av 87 år.