Den stridbare prästen Sandin slogs för sin tro och sina åsikter
Få är de präster i Pitebygden som i modern tid låtit tala om sig så mycket som Axel Sandin, en gång verksam som kyrkoherde i Piteå landsförsamling. En stockkonservativ herre, kring vilken stridens vågor gick höga, och med en envishet som hade något av stålets seghet.
De flesta av Sandins motiv hade sina förebilder på vykort och i muséer. Han var produktiv till livets slut.
Foto:
August Lindholm i Norr-fjärden, samt Piteå-Tidningen under såväl den frisinnade redaktören Salomon Salomonsson som den socialdemokratiske Axel Bengtsson politiska ledning.
Andlig brottning
I de gamla tidningsläggen konstateras att Sandin skrev rakt på sak. Orädd och med skarpa vapen lät han pennan arbeta när han gav sig ut på den politiska stridens vågor. Vid ett tillfälle angriper han exempelvis P.A. Lindholm. Utpekar honom som en impopulär lärare i Norrfjärden med konstaterandet "att byar som hotades att få honom som lärare lät sammankalla byastämman i protest".
Vid församlingsdelningarna, när Norrfjärden och Hortlax blev egna pastorat, kunde Sandin inte hålla sig borta från meningsskiften. Om denna tid minner många och långa protokoll, skrivna med sirlighet och nobla ordvändningar.
Under sin tid i Pitebygden bidrog Sandin till att öka avståndet till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, när han bjöd upp till andliga brottningar.
Sandin lämnade redaktörskapet för Norrbottens-Posten då han 1903 tillträdde en komministertjänst i Härnösand. Men även i Härnösand hävde han upp sin stämma.
Sedligt förfall
Sandin hade synpunkter på den utbildning som exempelvis bedrevs vid Hola folkhögskola. En av lärarna var Rickard Sandler, senare socialdemokratisk statsminister. Tidningsspalterna fylldes av inlägg. Det gick så långt att Sandin lyckades stoppa stats- och landstingsbidrag till skolan genom att peka ut den som ett andningshål för "uppviglare". Med följd att skolan tvingades stänga för en tid, men sedan återuppstod under ny styrelse men med samma rektor.
Axel Sandin upprördes över skolans politiska och sedliga tillstånd. Vad beträffar det sedliga hängde han upp sig på att det "genom föreståndarens försorg hemtogs paket med preventiva artiklar åt eleverna och samlivet mellan manliga och kvinnliga elever fortgick ogenerat".
Förhållandet till arbetarrörelsen var spänt. I en predikan i Härnösands domkyrka gick han till angrepp mot socialdemokratin, genom att hävda att partiet var kristendomsfientligt.
- Socialdemokratin utför underminerade avkristningsarbete, hävdade Sandin och påpekade att inlägget var att anse som ett uppdrag att för folket uppdaga den stora fara som hotade de troende arbetarna från socialisternas sida och i tid varna dem.
Under tiden i Härnösand utsattes Sandin för hot och uppges också vid ett tillfälle ha blivit beskjuten.
Debatten som Sandin och Richard Sandler förde under Härnösands-
åren gavs 1908 ut i bokform av det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Ådalen.
Polemik mot arbetarklassen
När Piteå landsförsamling behövde en ny kyrkoherde sökte och fick Axel Sandin befattningen. I tjänst kvarstod Sandin från 1910 tills uppnådda 80 år, då han som emeritus avgick 1940.
Efter sin återkomst till Pitebygden fortsatte Sandin att på ledarplats, dock mera anonymt, att hävda sina konservativa synpunkter. Han fortsatte sin polemik mot arbetarklassen och fackföreningsrörelsen livet ut, fram till sin död år 1947.
I sina publicerade Minnen visar Sandin också en djup kritik mot efterträdarnas, Axel Löfquists och Manfred Björnegårds, närmande till socialisterna.
- En man som i livets alla skiften förmår att hålla sin egen kurs utan att vända kappan efter vinden, en man som i allt är en karl som ger hugg med väldig kraft då han finner påkallat men samtidigt hyser respekt över and-
ras ärliga övertygelse, skrev vid ett tillfälle Piteå-Tidningens huvudredaktör Axel Bengtsson om sin politiske motståndare.
Bengtsson kostade på sig att hylla stridsmannen, som alltid var redo att slåss för sin tro och sin åsikt i andliga och världsliga ting.
- Att slåss i krigarens lovliga avsikt, att såra och döda men samtidigt har sinne för att även annorlunda troende kunna känna samma lidelse för sin tro. Att vi i många ting tänka annorlunda än honom kan ej hindra att vi ger uttryck för den respekt hans andliga vitalitet och hans imponerande prestationer måste föda, konstaterade Axel Bengtsson och sträckte sin hand över de många meningsmotsättningarnas löpgravar till den nitiske kyrkoherden.
Kyrkoherde Sandin hade många strängar på sin lyra. Han ägde en ovanlig förmåga att forma sina tanker i sköna ord. Från sin tid i Härnösand berättas bland annat att han 1908, på nyårsafton, höll hela sin predikan på vers.
Han ägde en god skalde-ådra som han lät flöda i församlingen. Från trycket gav han ut dikter och diktsamlingar, men även tal och predikningar.
Många var också de konstverk som formades under hans hand.
Så jobbar vi med nyheter