Fortsättning följer
Malcolm Boström i Stockbäcken, under många år PT:s ortsförmedlare under bland annat signaturen Ragnar Linder, lyfte genom åren fram en god bit av Roknäs senare historia i Piteå-Tidningen. Den klippsamling han lämnade efter sig finns i PT:s arkiv. Boströms historia, och vilken många tidigare byggt en del av sina kunskaper om Roknäs på, omfattar en tid som inte återspeglas i den nyutkomna boken, vilken gör halt i mitten av 1800-talet.Livet i Roknäs från "tidernas begynnelse" och fram till 1800-talets mitt har artikelförfattarna byggt utifrån ett stort antal vetenskapliga utgåvor rörande förhållanden under olika tider i allmänhet och Roknäsområdet i synnerhet. Det är en stor skillnad på Roknäsboken och ett antal andra byaböcker, vilka har en "populärversion" som mera bygger på gårdar och de som bott där
Roknäsboken har halvt tegelstensformat och tyvärr är den aningen tungläst för de som vill uppleva sin by i "snabbformat". Den utlovade fortsättningen från 1850 blir säkerligen intressantare, utifrån att många av läsarna då mera kan identifiera sig.
En kulturskatt
Konstateras kan att författarna verkligen dammsugit sitt Roknäs på innehåll och att de för framtiden - för det är ju den man skall tänka på - fått med allt vad som behöver berättas om byn.Här öppnas dörren in i en svunnen tid och läsaren får närhet till personer och händelser. Händelser från en tid som i dag består av igenvuxna stigar och vägar, byggnader som försvunnit, farsoter som drog fram, fattigdom och utveckling av bygd och näringar. Människor i olika situationer och tillvarons inte alltid
ljusaste ställen kan anas i byaboken.
En byabok som den om Roknäs förtjänar en fortlevnad, som även kommande generationer har nytta, glädje och användning av. Det är en bok med själ och mycket, mycket detaljrik och får väl betecknas som en genomtänkt kulturskatt.
Mängden av utgivna böcker i Pitebygden talar för att de efterfrågas och fyller ett behov både hos de som skriver den och de som läser den.