Söndagen efter alla helgons dag: Vårt evighetshopp
Jag minns för ett par år sedan när något av barnen frågade: ”Pappa, varför firar vi Halloween?” Jag tror jag reflexmässigt svarade något i stil med: ”Inte firar en Halloween – det är bara en helg som är skapad för att vi ska konsumera mera!” Nu har jag tillsammans med barnen gjort en pumpa som vi satt utanför vår ytterdörr och barnen har klätt ut sig. Roligt! Men vi har också varit på kyrkogården och tänt ljus och pratat om döden och vad som händer sen. Allt detta ryms i de dagar vi nu går igenom där många teman ryms. Alla helgons dag som handlar om helgonen, Alla själars dag som handlar om de som levt före oss och tanken på evigheten, och så kommer Halloween in med dess bus eller godis.
Det är inte lätt att hålla isär alla dagar, inte ens om en är vuxen. Kanske är det inte ett antingen eller vi står inför – snarare ett både och. Som med livet. Det innehåller både bus och godis, glädje och sorg, liv och död, tid och evighet. Och allt detta får vi dela med varandra.
Att få tända ljus på kyrkogården. Ta en kopp kaffe och samtala med någon. Dela livet här och nu med alla ”både och” som livet rymmer. Och också vila i att det livet delas med en Gud som finns med oss både nu och i evighet. Det ger mig hopp!