Det var under 1930-talets första år som de kristna socialdemokraterna i södra Norrbotten förenades i så kallade broderskapsgrupper. Som en gynnsam omständighet uppges tidningen Broderskap ha verkat. Tidningen spreds i bygden och blev missionär för rörelsens idéer, bland annat i sågverkssamhället Munksund.
När pastor Evert Skoglund besökte Pitebygden i början av 1930-talet och höll ett föredrag i Munksunds samlingslokal samlades mycket folk. Han talade då över ämnet ”Är kristendom och arbetarrörelsen oförenliga?”
En kort tid därefter fick bygden återigen besök, denna gång år 1934. Kyrkoherden och den socialdemokratiske riksdagsledamoten Bertil Mogård talade då i såväl Munksund som Norrfjärden.
Hans anförande blev den tändande gnistan till att det ett par år senare, 1936, bildades två broderskapsgrupper, i Norrfjärden och Arvidsjaur. Detta i samband med en föredragsturné av pastor Josef Wickman.
Negativ hållning
Det fanns vid den här tiden många socialdemokrater som visade en negativ hållning till att en kristen socialdemokratisk rörelse bildades. Det sågs på sina håll som inledningen till en ny partibildning och de kristna socialdemokraterna motarbetades. Broderskapsgrupperna har under åren arbetat som en radikal kraft inom både arbetarrörelsen och kristna samfund. Mottot har varit bibelordet ”Bär varandras bördor”.
Vid ett av de allra första mötena som Norrfjärdengruppen ordnade kring de sociala problemen blev det omfattande diskussioner. Bland annat framkom att ”Guds vilja kan ej vara den att orättvisor skall få förekomma inom samhället utan en utjämning måste det bli mellan fattiga och rika, därför måste vi arbeta”. Beslut togs då att ordna ett möte med rubriken ”Kan en kristen delta i politiskt arbete?”.
Flera kristna samfund intog en negativ hållning till broderskapsrörelsen. Inte minst ordet socialism sågs som värdeladdat, i negativ riktning, för många kristna. Arbetarrörelsen uppfattades vid den tiden som kristendomsfientlig. Samtidigt fanns där också en uppfattning att broderskapsrörelsen var på väg att bli ett nytt samfund och därför kunde bli en konkurrent om det kristna utrymmet.
Profilering
Med tiden försvann spänningarna. Mycket beroende på att även kyrkan fick en mera social inriktning och en mjukare inställning till arbetarrörelsen.
I de olika grupperna har man särskilt profilerat sig i frågor som rör fred och nedrustning, bistånd, mänskliga rättigheter, flykting- och asylfrågor, miljöfrågor. Under senare år har det också blivit en profilering kring hbt- frågor.
Ragnar Lassinantti, tidigare riksdagsman, partidistriktets ordförande och senare landshövding, såg broderskapsgrupperna som en viktig injektion i den socialdemokratiska rörelsen. Vid en distriktskonferens för drygt 60 år sedan yttrande Lassinantti:
–Broderskapsrörelsen har en stor uppgift att fylla inte endast utåt utan även inom partiet.
Grupperna i Norrfjärden och Arvidsjaur var under några år ensamma. Det föranledde en diskussion om dessa grupper skulle ansluta sig till det distrikt som bildats i Västerbotten. Det stannade vid en tanke eftersom Arvidsjaursgruppens arbete började gå på sparlåg, för att sedan stå still en tid.
16 aktiva grupper
1948 bildades nya grupper i Piteå, Munksund och Öjebyn och även i Luleå, Malmberget och Boden.
Med så många grupper aktualiserades frågan om bildande av ett distrikt. Det genomfördes år 1950, vid ett möte i Konsumbaren i Piteå. Ett möte som leddes av rektor Gustaf Nordlander, Arjeplog.
Vid distriktets bildade hade ytterligare en grupp tillkommit, nämligen i Arjeplog. Gruppen i Arvidsjaur hade då också reorganiserats.
Som mest har det funnits 16 broderskapsgrupper i Norrbotten samtidigt i verksamhet.
I södra länsdelen har grupper arbetat i Arjeplog, Arvidsjaur, Hedberg, Älvsbyn, Hortlax, Jävrebyn, Laisvall, Munksund, Norrfjärden och Öjebyn.
Det har även funnits broderskapsgrupper verksamma i Gunnarsbyn/Överstbyn, Haparanda, Harads, Kalix-Nyborg, Karlsborgsverken, Kiruna, Malmberget/Gällivare, Porjus, Svartlå, Överkalix och Övertorneå.
I dag är det ingen grupp som bedriver någon aktiv verksamhet.
Engagerade kvinnor
Gruppen i Arjeplog lade ned verksamheten 1976, Arvidsjaur 1964. Hortlax införlivades 1972 med Piteå, Jävrebyn införlivades 1963 med Hortlax, Laisvall lade ned verksamheten 1952, Munksund införlivades 1968 med Piteå, Norrfjärden införlivades 1989 med Piteå och Öjebyn införlivades 1964 med Piteå. Älvsbyn som bildades 1964 och senare reorganiserad 1981 har också upphört.
Noterbart är att de första kvinnor som organiserade sig politiskt inom dåvarande Norrfjärdens kommun gjorde det genom broderskapsgruppen.
Förbundet Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund (SKSF) bildades 1929. Den första gruppen bildades redan 1924 i Örebro.
2011 bytte organisationen, som även kallats Broderskapsrörelsen, namn till Socialdemokrater för Tro och Solidaritet.
Omkring 30-talet socialdemokratiska riksdagsledamöter är i dag medlemmar i Tro och solidaritet.