Björkliden är kartlagt

Rune Bergman, 78, Piteå, fortsätter att forska och berätta om byarna i Markbygden. I ett nyligen utkommet häfte har han nämligen tittat litet närmare på befolkningen i Björkliden med början år 1800 och fram till slutet av 1900.
Vid det här laget har Rune Bergman en omfattande produktion bakom sig kring Lillpite och byarna däromkring. Han har även engagerat många i Markbygden genom att titta litet bredare på såväl "försvunna" som kvarvarande byar. Därtill har också Rune Bergman spritt kunskaper om ett flertal familjer i form av "släktkrönikor".
- Jag har en förhoppning att någon person någon gång i framtiden kan ha glädje av det lilla häftet, uttrycker sig Rune Bergman litet blygsamt.
Konstateras kan att han tagit på sig en viktig uppgift att dokumentera byarna. För när rörligheten ökar förändras också byarna och då gäller det att ta tillvara på de uppgifter som finns och funnits. I en del fall har Rune Bergman kartlagt byar som inte längre är bebodda eller där enbart husgrunder minner om att där funnits liv.
Rune Bergman har i sitt uppgiftssamlande runt Björkliden konstaterat att den förste faste nybyggaren slog sig ned i Björkliden i början av 1800-talet
- Från denna familj härstammar de flesta som senare bott och verkat i byn, berättar Rune Bergman.
Förutom muntliga uppgifter har han också använt sig av husförhörslängder och mantalslängder.
Den förste faste bebyggaren i Björkliden var Jon Nilsson, född 1789. De kom då från Stavaträsk. Han står antecknad som "lapp" och hustrun kallades i husförhörslängden för "lappiga".
Några år efter Nilssons kom ytterligare en nybyggare till Björkliden, nämligen Nils Andersson Landström i Svensbyn. Sedan väver Rune Bergman vidare och i livsväven kommer det ena släktledet efter det andra fram och avrundas med dagens invånare. Utöver Nilsson och Landström finns namn som Bodin, Karlsson, Öhman, Nikodemusson och Sjölund. Bergman har även plockat med bilder av en del av fastigheterna.