Har ni tänkt på vilken härlig känsla som sprider sig i hela kroppen när man känner doften av nybakat! Det luktar så gott! Jag tycker själv väldigt mycket om att baka och ibland läser jag recept som man läser en bok. Sida upp och sida ner och drömmer mig bort i bakkonstens värld. Allt ser så gott och frestande ut.
Det är spännande att prova på nya recept och förhoppningsvis lyckas, så att resultatet blir lika inbjudande som bilden visar. Det händer katastrofer också ibland. Sist när jag bakade bullar efter ett välbekant recept, blev de i mina ögon så ”fula”. Det var ju typiskt eftersom jag bakade för att bjuda i ett större sammanhang. Min räddning blev florsockret, som jag pudrade över bullarna strax före servering.
När gästerna kom var det första jag fick höra ”Vilka fantastiskt vackra bullar!” Det gjorde gott i mig, för jag visste ju att bullarnas smak var helt underbar. De såg mina bullar med andra ögon än jag gjorde.
Dessutom är bakning en härlig terapi. Det är så skönt att stå och knåda en deg och känna dess konsistens och arbeta med den så den blir smidig och lätt att baka ut. Många tankar knådas in i degen.
Bakning är ett hantverk och därför blir inget man gör den andres like. Bakresultatet är personligt och gjort utifrån händernas konstnärliga förmåga!