Den 3 mars 1940, alltså för drygt 74 år sedan när andra världskriget pågick och bland annat Finland var angripet av dåvarande Sovjetunionen utfördes ett sprängattentat mot Norrskensflamman och det anses vara det största politiska terrordåd som utförts i Sverige under 1900-talet.
Fem personer dödades varav två barn och ytterligare fem personer skadades. Tidningshuset ödelades helt. Bland de dödade fanns hustrun och den 10-åriga sonen till tidningens annonschef Valdemar Granberg.
Hustrun hette Svea Augusta född 1903 i Alter.
Valdemar själv var i interneringslägret (arbetslägret) Storsien beläget vid Korpikån i Kalix kommun. Där hade man samlat 300–370 kommunister, syndikalister, pacifister och radikala socialdemokrater eftersom man ansåg att de utgjorde en fara för rikets säkerhet vid ett eventuellt krig med Sovjetunionen.
Förutom familjen Granberg omkom Norrskensflammans ekonomichef Artur Hellberg, hans fru Alice och deras 8-åriga dotter Maj. Förutom de omkomna bodde även en fru Vivian Åström med sina två söner i 18-årsåldern samt bageriarbetaren T.Häll och redaktör Filip Forsberg i huset. De kunde dock rädda sig genom att med sammanknutna lakan fira ned sig till marken.
De omkomna som bodde på andra våningen försökte brandkåren rädda genom att ställa stegar mot väggen men eftersom dessa stegar var av trä så fattade även dessa eld.
Dagen efter kunde man i Norrländska Socialdemokraten läsa att branden uppstått genom sprängmedel med trotylladdning, pendylstubin och krutstubin. Tidningen Nya Daglig Allehanda misstänkte att det var kommunisterna själva som anlagt branden och kallade det hela för ”osmaklig kommunistpropaganda”.
Norrbottens Kuriren menade att ”ingenting ger stöd åt misstankarna om attentat och att det bara handlat om ”bizzara”rykten. Socialdemokraten skrev ”Terrororganet Ny Dag spelar upp sig till moralisk oskuld.
Pressen tog heller inte in dödsannonserna om de avlidna. Myndigheterna motarbetade kraftigt arrangemanget runt begravningen. Man fick inte gå den vanliga vägen till kyrkogården. Trots detta samlades massor av folkmassor för att hedra de avlidna.
Regeringen utlyste en belöning på 10 000 kronor till den som kunde ge ett tips om vem som genomfört sprängningen. I april häktades fem män som erkände att de medverkat till dådet. Det var fänrikarna Borgström, Krendel och Nordström samt journalisten Hedenström samt en värnpliktig Palmkvist Några dagar senare häktades stadsfiskalen i Luleå Ebbe Hallberg och en kapten Svanbom.
Det märkliga vid rättegången var att de skyldiga inte åtalades för mordbrand utan endast för skadegörelse av annans egendom. Efter fem år var samtliga fria.
Valdemar Granberg som miste sin hustru och son kom aldrig över vad som drabbat honom och tog sitt liv 1960.
Källor: Tidskriften Ordmån nr.6 utgiven 1998. Tidningarna Nya Allehanda, Norrbottenskuriren, Socialdemokraten. Övriga uppgifter Telia mobil bredband.