19 efter Trefaldighet – Trons kraft
Tror du på ett liv efter döden? Det händer att jag får den frågan. Ja, jag tror på ett liv efter döden, men jag kan ju inte veta. Anledningen till att jag är kristen bygger inte på någon slags trygghet i att jag får leva med Gud i evighet. Jag tror att det är så, och visst, det kanske ger mig trygghet i detta livet – men det är inte det som bär mig i min vardag. Nä, vad som bär mig i min vardag är att den Gud som blev människa i Jesus finns nära mig. Och finns nära de människor jag möter. Nu, inte sen.
Man kan tycka att det låter konstigt – att Gud bär mig. Det är inte så att jag alltid känner det. Jag kan tycka att Gud känns frånvarande. Jag kan tvivla. I helgens evangelium berättas om några vänner som bär sin lame vän till Jesus. Det är min erfarenhet att Gud har burit mig genom livet. Ibland i formen av vänner till mig, ibland i formen av människor jag aldrig mött tidigare.
När jag skriver dessa rader kommer jag att tänka på en bön som stod på altartavlan på den folkhögskola jag gick på för 20 år sedan. Jag minns den inte ordagrant men bönen bar mig då och den bär mig än: Himmelske Fader var när mig. All kraft från dig är ett lån. Om du inte lyfter och bär mig, var tar jag då vingar ifrån.
Amen!