Artificiell intelligens (AI) är när en maskin (dator, robot) tänker, lär och agerar självständigt. Man kan tänka sig en dator som har förmågan att utföra vilken kognitiv uppgift som helst minst lika bra som människor. Men lika möjligt är det att datorn presterar bättre än människor – en superintelligent AI. Tekniken vad gäller datorer fördubblar enligt Moores lag sin kapacitet på två år. Dagens datorer klarar redan beräkningar bättre än vi människor, men hittills har vi betraktat dem som styrda av oss och inte som självständigt agerande. Men med den hastighet som teknologiutvecklingen har, kan vi räkna med att datorerna redan har kapacitet att agera självständigt. Självkörande bilar är ett enkelt exempel på detta. Det finns inget som hindrar att datorer inom en nära framtid själva kan ta till sig ny kunskap, börjar ha en egen vilja, kanske ett eget medvetande.
Vid torsdagens föreläsning i Piteå Nya Föreläsningsförenings regi föreläste David Eriksson, grundare av Skellefteåföretaget North Kingdom, om vad dagens datorer kan och vilka möjligheter morgondagens datorutveckling kan innebära. En svårighet när det gäller att förutspå framtiden är att människan har en begränsad förmåga att förstå annat än linjär utveckling, men datorutvecklingen sker exponentiellt, det vill säga i en uppåt böjd kurva, ständigt accelererande. Hur ska vi hinna med i den utvecklingen? Kan vi styra den? Hänger politiken och juridiken med i den allt snabbare utvecklingen inom datorteknik?
Redan nu kan datorer skapa företeelser som vi människor inte kan skilja från verkligheten. ”Fakenews” och Ryska ”trollfabriker” är aktuella exempel. Underhållningsindustrin håller redan för fullt på med att skapa virtuella världar för att bjuda oss på de mest fantastiska upplevelser. Med hjälp av datorer kan företag och organisationer hålla reda på vad vi gör, vad vi har för intressen, vilka val vi gör. Hur långt bort är det innan de kan påverka vad vi gör eller vad vi väljer? Eller vi kanske redan är där?
David Eriksson visade flera exempel på vad datorer kan göra, många av dem sådana vi för inte länge sedan betraktade som science fiction. I dagens datorutveckling satsas mycket på underhållning, alltså datorspel, filmer, musik. Mycket handlar om kontakt och kommunikation såsom Facebook, Twitter, Youtube. Reklamen driver på utveckling i dessa riktningar. En mindre känd del av utvecklingen sker inom militära organisationer. David Eriksson gav skrämmande exempel på datorstyrda militära vapen. Datorer styr målsökande robotar och i en nära framtid kan de målsökande robotarna själva avgöra vad som ska attackeras. Snart kan datorer ta över militära beslut.
Men datorer kan användas för nyttigare och viktigare uppgifter. Mycket inom den vetenskapliga forskningen bedrivs med hjälp av datorer. Datorer kan användas inom sjukvården, de kan ta över arbetsuppgifter som är svåra eller riskfyllda för oss människor, de kan bygga tredimensionella konstruktioner och de kan underlätta mycket i vår vardag. Många av våra kunskaper om vädret och växthuseffekten hade varit omöjliga att få utan datorernas enorma kapacitet att göra komplicerade beräkningar. Exemplen på de nyttigheter vi kan få med datorernas hjälp är många, och i debatten efter David Erikssons föreläsning belystes även detta. Men hur ska vi styra utvecklingen åt det hållet? Kan vi själva, lagstiftningen eller våra politiker styra? Eller står vi inför en teknologisk utveckling som styr sig själv – styr sig åt det håll där de ekonomiska vinsterna är störst eller där makt kan vinnas? Det finns de som fruktar att artificiell intelligens tar makten och vilka möjligheter att påverka har vi då?
Filosofen Paul Virilio hävdade redan på 50-talet att teknologin blir allt snabbare och att detta i allt högre grad kommer att påverka vårt samhälle. Vi börjar nu inse hur rätt han hade, på gott och ont.
David Erikssons föreläsning samlade ett 25-tal åhörare och den efterföljande diskussionen var livlig.