Silvertärnor lägger ett till tre ägg och de gör det i en liten grop direkt på marken. Arten försvarar dessutom sin blivande avkomma mot inkräktare. För två år sedan i samband med växlingsarbete på Bodens godsbangård kom jag i kontakt med en tärna som inte det minsta uppskattade mänsklig närvaro.
Men vagnarna måste avsynas så det fanns inget annat val än att ge sig i kast med uppgiften. Bangården blev med ens en tämligen obehaglig arbetsmiljö. Vagnarna hade bara stått parkerade över natten så fundering uppstod om fågeln verkligen kunde ha hunnit lägga ägg någonstans på godsvagnen under natten eller morgonen.
Så var det dock inte. Eftermycket letande under fågelns ihärdiga och ilskna uppvaktning upptäcktes till slut ett litet gråspräckligt ägg i en grop bara en meter från spåret. Ägget var väldigt väl kamouflerat och nästan omöjligt att urskilja från det omgivande gruset.
Kollegan som skulle ta över växlingen på samma spår nästkommande dag varskoddes om ”flygattackerna”. Han lyckades dock uppbringa mod och flyttade ägget till en annan plats där det inte riskerade att bli söndertrampat. En riktig hjälte.
En helt annan silvertärna såg för många år sedan till att min bror och jag inte kunde fiska där vi hade tänkt oss. På en holme i en tjärn där vi brukade fiska kan man lägga ut sina flugor i olika riktningar utan risk att fastna i bakomliggande vegetation. Men för att komma över till holmen är man tvungen att balansera på två snorhala stockar som utgör enda landförbindelse med holmen. Det gäller att hålla tungan rätt i mun om man inte vill få sig ett ofrivilligt bad. Exakt där på stockarna slog tärnan till. Vi förbjöds allt tillträde till holmen så vi sökte oss till andra fiskeställen. Dels för att ingen av oss ville riskera att hamna i det våta och dels för att inte störa tärnans häckning.