75 år sedan den svenske Platon blev byst på Uddmansgatan

Det var då som Boströms byst avtäcktes på Esplanaden, efter Uddmansgatan. Där astronomiprofessor Knut Lundmark från Lund och bördig från Krokträsk, Älvsbyn, högtidstalade. Bysten finns fortfarande på Uddmansgatan, men har sedan invigningen för 75 år flyttats en bit från ursprungsplatsen, efter samma gata.
Redan i början av 1920-talet höjdes röster om att ett värdigt monument skulle resas över Piteås store son för att erinra om hans stora insats inom humanismen.
- Varför skulle vi icke med förenade krafter, energi och fast vilja kunna försona, vad vi brutit i pietetskänsla för minnet genom att resa ett enkelt och ovärderligt monument som en glansfull relief åt den självständige tänkaren och filosofens namn, skrev tidningen Norrbottens-Allehanda i ett upprop för en minnesvård.
Det skulle dock dröja ett antal år innan frågan på allvar aktualiserades.
Donation till staden
Våren 1935 blev det känt några kända Pitebor föreberedde en
donation till staden, bestående av ett monument över filosofen, vars vagga stod i närheten av den plats där bysten i dag finns. I körsnär Brynolf Nordlunds fastighet, där Skoogs hotell numera står.
Borgmästare David Markström, bankdirektör Axel Lindforss och järnhandlare Frans Wallstén hade format en skrivelse till stadsfullmäktige i Piteå med erbjudande om donationen.
- Den livsåskådning och de filosofiska läror han skapade och förkunnade såväl i tal som i skrift har satt sin prägel på ett långt skedes andliga liv i vårt land och utgöra för all framtid värden som ej kan av tiden härjas, skrev de tre männen och hävdade att det vore en heder för Piteå, där Christopher Jacob Boström föddes och där han fick sina första lärospån, skulle få en byst rest över sig. Detta för att hugfästa minnet av denne tankens storman, kallad Sveriges självständigaste tänkare.
Skulptören Gösta E. Almgren från Stockholm, som under några år var bosatt i Luleå, hade kontaktats. Bland tidigare konstverk som Almgren gjort i Norrbotten var Samuel Gustaf Hermelin och Gustaf Adolfs bysterna i Luleå.
Som lämplig plats för monumentet föreslogs området vid Uddmansgatan, mellan Storgatan och Prästgårdsgatan. Framför
monumentet skulle sedan anläggas en damm i betong och klädd med marmorflis.
De styrande i Piteå tände på förslaget och sade ja till donationen.
Bystinvigningen
Söndag den 20 oktober 1935 invigdes bysten. En invigning som genomfördes under ytterst ogynnsamma väderleksförhållanden. Regnet öste ner, blandat med snö. En stark blåst piskade ansiktena. Trots detta hade mycket folk samlats på Esplanaden, vilken var omgiven av svenska flaggor. Hela centrala Piteå var faktiskt denna dagen flaggprytt.
Särskilt inbjudna till invigningen var bland andra var donatorerna, borgmästare Markström, bankdirektör Lindforss, rådman Johan O. Wallstén, järnhandlare Frans Wallstén, konsul Erik Lundberg och grosshandlare Helmer Dahlberg, Skellefteå.
Två av donatorerna, landshövdingen och tidigare statsministern Nils Edén och bankdirektör Per Wåhlin, Stockholm, var förhindrade att närvara. Bägge var de födda och uppvuxna i Piteå.
Invigningsprogrammet inleddes med en marsch av I 19:s
musikkår under ledning av musikdirektör E Råberg varefter
Piteå sångarförbund, under ledning av kantor S. Ronald Norberg, sjöng Vårt land och Norrland.
På den uppbyggda tribunen talade sedan borgmästare David Markström och som avrundande med förhoppningen att minnesstenen för framtiden skulle bibehållas på sin plats.
- Av kommande släkten pietetsfullt bevaras såsom ett synligt yttre tecken att Piteå stad icke glömt sin störste son.
Förespråkare av dödsstraff
Stadsfullmäktiges ordförande rektor Anton Krook tackade sedan donatorerna för den storslagna gåvan. Krook och såg nu platsen för minnesmärket som en inbjudande viloplats för trötta nutidsmänniskor.
- En plats för stilla kontemplationer vid filosofens fötter, slutade Krook varefter I 19:s musikkår spelade Hör oss Svea.
Efter professor Knut Lundmarks högtidstal följde kransnedläggning av Odd Fellow, sång av sångarförbundets medlemmar och
avrundades med Norrbottens
regementes marsch, framförd av
I 19:s musikkår.
Om Christopher Jacob Boström, kan berättas att han var född 1797 i Piteå och 1866 i Uppsala. Han var för övrigt farbror till en av Sveriges tidigare statsministrar Erik Gustaf Boström.
Boström var professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och en av Sveriges mest berömda filosofer under 1800-talet. Han utövade ett mycket stort inflytande på svensk filosofi fram till och med 1900-talets början.
Boströms politiska åskådning var konservativ. Han var bland annat motståndare till ståndsriksdagens avskaffande, samt förespråkare av dödsstraffet.
Boströms teologiska ståndpunkt var även kontroversiell för sin tid.
Bland annat tog han avstånd från helvetesläran.