Utvandrare befäste samhörighet med den gamla hembygden

För att bevara minnet av sitt gemensamma ursprung, och sin samhörighet med det gamla hemlandet, beslutade en grupp utvandrare från Pitebygden för 110 år sedan att bilda en luthersk församling i Mellanvästern i USA, som fick namnet Svenska Evangeliska lutherska Piteå-församlingen

En del av deltagarna i "Syföreninga" Fru Anton Erikcson, Agnes Dubuque, fru Nels Anderson, fru Saywer, Georgina Grenquist, fru G. Lindahl, fru Frank Anderson, Edna Lundstrom, fru E.K. Anderson, Beatrice Lindahl, fru Swanson, Amanda Berklund, fru Evald Larson, fru G. Risberg, fru Arnold Anderson, Helen Erickson, fru F. Wickström, Fanny Lundmark, Mary Risberg, Lena Renstrom, fru Gus Lindstrom.

En del av deltagarna i "Syföreninga" Fru Anton Erikcson, Agnes Dubuque, fru Nels Anderson, fru Saywer, Georgina Grenquist, fru G. Lindahl, fru Frank Anderson, Edna Lundstrom, fru E.K. Anderson, Beatrice Lindahl, fru Swanson, Amanda Berklund, fru Evald Larson, fru G. Risberg, fru Arnold Anderson, Helen Erickson, fru F. Wickström, Fanny Lundmark, Mary Risberg, Lena Renstrom, fru Gus Lindstrom.

Foto:

PITEÅ 2011-03-15 06:00

Det resulterade några år senare i byggandet av en kyrka, Piteo church i McKinley, Wisconsin.

De gamla protokollen från kyrkostämmor och kyrkoråd visar att den religiösa verksamheten spelade en stark roll i samhällslivet, vilket präglades av en mindre utvecklad socialhjälp. Församlingsverksamheten fick en viktig funktion för att ge social trygghet och betydde därutöver mycket för att bevara den svenska identiteten.

Psalmer med "hemlängtan"
Under slutet av 1800-talet hade personer från Pitebygden och även många från Norra Västerbotten, framförallt från trakterna av Skellefteå och Byske, slagit sig ner i Cumberland i Wisconsin och samlades i en luthersk församlingsgemenskap. Den 19 april 1885 grundandes Swedish Evangelical Lutheran Church of Cumberland. Under senare hälften av 1887 invigdes, tillsammans med norska immigranter, en egen kyrka, Augustanakyrkan.

Bland de aktiva västerbottningarna fanns John Nyman med fru, John Westin med fru, Nils Forsell med fru, Jonas Nyström , Erick Nordquist, Olov Carlson med fru, John Ekenstedt med fru, Carl. J. Johnson med fru och Robert Johnson med fru från Bysketrakten. Till dessa anslöt sig John Lundström med fru från Byske, Hugo Åström med fru från Skellefteå och en familj Lindfors.

Då hade även Pitebor anslutit sig till verksamheten.

Musiken var till en början en mycket vital del av gudstjänsterna, där pionjärerna från Sverige införde svenska psalmer och liturgi. De svenska förfäderna tyckte om att sjunga. En av de psalmer som ofta sjöngs var "Jag har en vän som älskar dig". I många av de psalmer som valdes i gudstjänsterna fanns flera som ett genomgående tema hade "hemlängtan".

De tidiga emigranterna prioriterade kristen skolutbildning, organiserades söndagsskola, ordnade grupper för ungdomar, möten i hemmen och bildade en kvinnoorganisation i form av "Syföreninga".

Piteåförsamling
I början av 1900-talet betalades kontinuerligt en avgift för medlemskapet i kyrkan. En av medlemmarna omvandlade sin avgift i form av mjölkleverans till pastorsfamiljen.

Vid ett kyrkligt möte informerades medlemmarna om följande:

-  Är det någon som tycker att pastorslönen inte är tillräcklig finns möjlighet leverera litet ved eller hö!

Kolonin av utvandrare från Piteå, som slagit sig ner i grannsamhället Loraine, senare omdöpt till McKinley, beslöt 1901 att bilda en egen församling, Svenska evangeliska lutherska Piteå-församlingen. De byggde sedan en kyrka, som fick namnet "Piteo Lutheran Church"

Den första egentliga gudstjänsten i McKinley hölls redan 1893 när pastor Anders Bengtson kom körande med häst från Augustanakyrkan i Cumberland och samlade samhällets invånare i skolan.

Efter församlingsbildningen 1901 tog kvinnorna i McKinley initiativ till kyrkbygget. Samlade in pengar som material. Fyra år senare realiserades drömmen när en tomt kunde anskaffas. Det var fyra kvinnor, däribland Greta Lundmark från Kopparnäs och Maria Grenquist från Blåsmark, som drev på kyrkbygget. Samtidigt begärde ett 50-tal medlemmar utträde ur Augustanakyrkan i Cumberland för att gå med i Piteåkyrkan i McKinley. År 1907 var kyrkan färdig att invigas.

Paltservering
I år är det för övrigt 100 år sedan en orgel installerades i kyrkobyggnaden.

I samband med kyrkan 100-årsjubileum år 2007 invigdes en ny och mer ändamålsenlig kyrka en bit därifrån, som fortfarande samlar Piteåättlingarna till kyrklig verksamhet och samvaro.

Den gamla kyrkan har förvandlats till en privatbostad.

Av de gamla protokoll som finns bevarande från kyrkostämmor och kyrkoråd framgår att den kyrkliga verksamheten bland de utvandrade Piteborna åren varit livlig. Fram till slutet av 1920-talet skrevs för övrigt protokoll och prästernas ämbetsberättelser på svenska.

Gudstjänsterna hölls också på svenska.

Ett viktigt och inslag i verksamheten - och som tjänar till att stärka banden med hembygden - är den en gång per år anordnade paltfesten.

Då församlingen anordnar ett stort offentligt paltkalas då hundratals besökare kommer till kyrkan, däribland ett stort antal Piteåättlingar.

Paltkalaset ägde för övrigt i år rum i februari månad.

1938 försvann namnet Piteå officiellt från kyrkohandlingarna. I år är det också 50 år sedan kyrkan övergick från den svenska Augustanasyonden till den amerikansk-lutherska kyrkan.

Mitt emot den lutherska kyrkan samlades senare ett antal andra pitebor för att uppföra den Svenska metodistkyrkan.

Denna kyrka invigdes en julisöndag 1913, och är fortfarande i funktion, dock i dag bara med en handfull medlemmar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om