Politikerna stoppade cykelryttarnas vilda ritter
Det fanns en tid när det varnades för cyklar, velocipeder eller bicyklar som de tidigare kallades, i Piteå. Stadens fäder beslutade att stoppa cyklisternas "vådliga ritter" efter gatorna. Det skedde under 1890-talets slut. Detta efter rapporter om överdådiga farter med cyklar.
I början av 1900-talet var velocipeder en stor annonsvara i tidningen.
Foto:
För Pitebygdens del noteras att H. Iverus, bror till disponent Johan Iverus vid Storfors, på bicykle tillryggalagt, från måndag till onsdag eller 2,5 dygn, vägen mellan Olofsfors bruk, söder om Umeå, till Piteå. Hemfärden företog han dock med ångbåt.
1893 erbjuds Piteborna att köpa G. Strandberg, Knösens, Öjebyn, cykel av Froms fabrikat, 54 engelska tums kullager i båda hjulen och "med bekvämaste sadel" för 160 kronor.
Den 22 september samma år företog bokhållare J. Lind, Öjebyn, en velocipedfärd till Älvsbyn på tre timmar. Den backiga vägen utgjorde 4,5 mil. Följande söndag gjordes återresan på 2 timmar och 45 minuter.
Vådlig ritt
Hösten 1895 rapporteras i tidningen att flickor på velociped observerats och att det var något splitternytt och ovanligt för Piteå.
- En sådan uppenbarelse fick man se komma kilande över torget och Kyrkbron utåt Norrmalm, där avbröts sporten av en kullerbytta.
Den hösten lät också ett 20-tal bicyklister fotografera sig i trädgården vid Rådhustorget.
- Det blir utan tvivel en lika egendomlig som vacker tavla, berättar tidningen.
Det dröjde inte länge innan de styrande i Piteå började oroa sig över den tilltagande cykelåkningen. Politikerna tyckte att den urartade allt mer och blivit en fara för stadens invånare. På vårvintern 1896 hade magistraten, det högsta styrande organet för Piteå och med egen jurisdiktion, sammanträtt. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i rådhusrätten.
De föreslog stadsfullmäktige att cykelåkningen på Piteås gator skulle väsentligt inskränkas.
Magistratens ledamöter tyckte sig ha tillräckligt med kött på benen för en sådan åtgärd, sedan de informerats om överdrifter bland cyklisterna, vilka i allt högre grad börjat ägna sig åt tävlings- och övningsåkningar på gatorna - i forcerad fart.
- För allmänna säkerheten vådlig ritt, fastslog magistratens ledamöter.
Körde över barn
Tidningen Norrbottens Allehanda deklarerar för sin del att man helst såg att ingen del av Storgatan, och därmed sammanhörande gator och kajplan, skulle undantas från all åkning.
- Inskränk till att efter hela Storgatan påbjuda alltjämt sakta fart, uppmanar tidningen.
Sedan tidigare fanns en bestämmelse att överallt inom centrala Piteå köra varsamt efter mörkrets inbrott. Dessutom betonades ordningsmaktens uppgift tillse att bestämmelserna efterlevdes.
- På den nödvändiga trafiken bör man akta sig för att lägga någon onödig hämsko. Genom allt för snäva stadgar kan också en förordning lätteligen förvandlas till en död bokstav, klargör Norrbottens-Allehanda.
Det rapporteras hur en skomakare i Piteå, med överdådig fart, tagit sig fram på velociped i Piteå och därvid kört över två barn.
- Det ena barnen hade erhållit rätt allvarliga skråmor i ansiktet, rapporteras i tidningen.
Det slutade med att skomakaren ställdes inför rådhusrätten, dömdes att böta 35 kronor, och sedan i rubrikform fick se sig som en "Näpst trilljanne".
Lugn och frid
Vid den här tiden, och i motsats till politikernas uppfattning om forcerade och vådliga "ritter, berättas om Piteå som ett idylliskt samhälle, med undantag av nattetida hundskall.
- I övrigt råder lugn och frid på alla kanter och på själva stadens torg härska duvorna, fridens symboler. Ett beslut synes de snälla duvorna enigt ha fattat, de gå aldrig ur vägen för någon trafikant, varför sådana bör se noga till att de inte gör de små oskuldsfulla varelserna någon skada.
Gående manas att aldrig vika ur vägen för velocipedisterna.
- Gå lugnt och han viker själv undan, var uppmaningen.
Samtidigt rapporteras om faran av att åka velociped. Det exemplifierades med hur en person avlidit av slag under en velocipedtur och att en 44-års man ramlat från sin "maskin" och kort därpå ljutit döden.
Krävde ingripande
Cykelåkandet blev även föremål för riksdagsbehandling. Riksdagsrepresentanter från Skåne ville lagvägen ha ett skydd mot "velocipedryttare". De krävde ett ingripande till förmån för vägfarande mot "bicykleryttarnas vilda framfart på landsvägarna".
Våren 1898 aktualiseras begränsningarna som införts i Piteå. Stadsfullmäktigeledamoten Gustaf Ringius reagerar. Han ville tillåta cykelåkning överallt i Piteå, men med bibehållande av övriga så kallade försiktighetsföreskrifter.
Han tyckte det var vansinnigt att helt och hållet bannlysa velocipedåkning på Storgatan, för ett vad han ansåg vara ett synnerligen viktigt fortskaffningsmedel.
Ringius gjorde jämförelser med Piteå å ena sidan och Stockholm, Köpenhamn och Paris å den andra sidan.
Fullmäktige tog till sig Ringius förslag och röstade enhälligt för en bättre sakernas ordning.
Så jobbar vi med nyheter