Nämndeman kastade ut förbannelse över arbetare

En historia med en nämndeman som ville visa sig mäktig, och som regerade i en av Piteås större byar, utspelade sig en julidag för 100 år sedan. Nämndemannen, förargad över en arbetare, försökte då köra över denne med häst och vagn. Samtidigt som han kastade ur sig eder och förbannelser.

Förre bonden Olof Berggren, en kärngubbe i Muskus, förevigades på bild i en annars så bildfattig tidning.

Förre bonden Olof Berggren, en kärngubbe i Muskus, förevigades på bild i en annars så bildfattig tidning.

Foto:

PITEÅ 2011-07-06 06:00

I äldre tider var det ofta besuttna bönder, bondesläktets egen aristokrati, som anförtroddes hedersuppdragen att vara nämndemän och kyrkvärdar.

Även så var fallet med nämndemannen som i sin ilska över arbetaren kallade honom "socialistdjävul".

Nämndemannen ifråga hade anförtrotts en hel del uppdrag, bland annat att ta emot befolkningens skatter.

Det berättas att det till och från hände att skattebetalningsbevis både länge och väl blev kvar hos nämndmannen. På den tiden var det uppdragsgivaren som hade att se till att skattekvittona hämtades.

Så en dag kom arbetaren på, han jobbade i Luleå, att han ville ha reda på sina kvitton. Detta i syfte att bevaka sin rösträtt. Han begav sig till nämndemannen. Arbetaren saknade nämligen ett skattekvitto och trodde att det blivit kvar hos nämndemannen. Han tog sig med cykel till "skatteindrivaren", men fick vid ankomsten dit veta att han inte var hemma för tillfället.

Han cyklade då hemåt igen, men stötte på nämndemannen som kom körande med sin häst och vagn. Den cykelåkande arbetaren stannade av nämndemannen och framförde sitt ärende, vilken i sin tur ville visa vilken mäktig "bjässe" han var.

Nämndemannen styrde över hästen mot den cykelåkande arbetaren och öste ur sig en massa okvädningsord.

För att inte bli påkörd av hästen kastade sig arbetaren ner i diket under det att nämndemannen sedan fortsatte sin färd hem.

Branting i Piteå
Det rapporterades denna månad också om Kirunaemgiranternas sorgliga öde i Brasilien, dit även en del med Piteårötter sökt sig. Från Kiruna anlände omkring 360 personer, ungefär 60 familjer. Av dessa hade i juli 1911 40 personer avlidit, de flesta barn under tre år. Även kvinnor och ett par män hade dött. De flesta av brist på tjänlig föda och klimatväxlingar.

Det berättades vidare för läsekretsen om en hjärtlös hundägare, en känd Pitebo, som i en följd av år strövat kring skog och sjö i Jokkmokk och där idkat fiske. Han hade lämnat sina hundar åt sitt öde, vilket föranledde polisingripande.

Den 6 juli höll riksdagsman Hjalmar Branting ett politiskt föredrag i Stadshotellet i Piteå. Det kostade 25 öre att lyssna på Socialdemokraternas företrädare. Han var partiledare för Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti från 1907 och blev 1920 Sveriges förste Socialdemokratiske statsminister.

Det berättas att närmare 600 personer samlades för att lyssna till det två timmar långa anförandet.

Galapremiär
Tre dagar i juli besökte den stora cirkusen Adolfi Piteå, med stor galapremiär. 50 personer, damer och herrar, väldresserade hästar, den mycket omtalade och beryktade människoapan Max I, två svenska oxar, Pelle och Olle, dresserade i frihet, samt världens minsta hästar, de fem japanerna, uppträdde. Bland de medverkande fanns även Pelle Jöns Gjestedt och clownen Belly, de levande gummibollarna och mannen som intog sitt aftonkaffe stående på huvudet.

Brazil Jack, norskfödde Carl Max Alexander Rhodin och som såg ut som Buffalo Bill, var en tid delägare i cirkusen. Han levde mellan åren 1871-1952.

Cirkusens huvudägare var länge Gustav Adolf "Adolfi" Palmgren (1876-1945)

Noteras kan att John Elfström från Ovansjö, Jämtland, och som gestaltade Åsa-Nisse i ett flertal filmer, som 15-åring rymde hemifrån med cirkus Adolfi, men ganska snart hämtades hem av sin pappa.

Folkfest anordnades 15-16 juli i Strömnäsparken. På programmet fanns spelmanstävlingar, med bland annat "bondespelemän".

Kärngubbe av äkta sort
Det kostades även på en bild i tidningen av förre bonden Olof Berggren, en kärngubbe av äkta sort i Muskus. Han var född den 9 december 1928. Det berättades att han var mycket frisk och kry och fyllde ut alla dagar med arbete. Som ett bevis på hans praktiska sinne berättades att han under sommaren 1911 tillverkat en rullharv efter egen konstruktion och trodde att den skulle bli modell för kommande rullharvar som skulle tillverkas.

- Det är en sann fröjd att få sitta och lyssna på den gamla hedersmannen, konstaterades det.

Lasarettsfrågan var lika aktuell då som nu. I tidningen rapporteras nämligen att åtgärder vidtagits för att bibehålla lasarettet i Piteå. En kommitté tillsattes bestående av adjunkten J. Håkansson, K. B. Steckzen samt fabrikör P.A. Lundberg.

Dahléns diversehandel i Piteå tillhandahöll då finaste ettöres karameller, 25 öre hektot och som enligt reklamen "är pojkarnas glädje och flickornas förtjusning".

Änkefru Vendla Vallström förvärvade en tomt i Korsträsk av handelsföreståndare Elof Dahlberg där hon uppförde ett "tidsenligt" bageri och drev kaférörelse.

- Arjeplog är 146 kvadratmil, har 2851 personer, två gudstjänstspråk och tre kapell, vilket gör ökningen av prästtjänster nödvändig. Det ansåg kyrkostämman i Arjeplog och anslog 1 100 kronor per år till lönebidrag åt en komminister.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om