Mjölkhandeln var vid den här tiden tämligen oorganiserad i länet. Med syfte att förbättra situationen bildades rätt tidigt södra Norrbottens mejeriförening. Vid ett möte i april 1906 i Rosvik konstaterar styrelsen:
- Om inte det ekonomiska i företaget varit så gott det första gångna halvåret så har dock den fördelen vunnits att mejerierna kunnat bli av med den överproduktion som uppstått och som blivit svår nog att avyttra om icke organisationen funnits.
Under tiden 1 november 1907 till 31 oktober 1908 levererade samtliga mejerier inom Piteå socken tillhopa 1.671.595 liter mjölk fördelat på Håkansö mejeri 291.300 liter, Sjulsmark 224.500, Lillpite 175.920, Rosvik 173.743, Kopparnäs 145.287, Hedqvists gårdsmejeri i Öjebyn 134.196, Pålmark 129.986, Sjulnäs 125.342, Rosfors 113.537, Svensbyn 86,794 och Blåsmark 71.000.
100-årsjubileum
I februari 1910 konstituerades Piteå sockens mejeriförbund, efter ett 12 timmar långt sammanträde i Öjebyns gästgivaregård. Där ingick samtliga mejerier, utom Svensbyn, Kopparnäs och patron Hedqvist i Öjebyn, som medlemmar
År 1900 fanns i hela Norrbotten 30 verksamma mejerier, starkt koncentrerade till kustbyarna i södra Norrbotten.
Länge verkade varje mejeri för sig. Allt tal om samarbete var otänkbart. Något som förde med sig att det saknades styrka och nödig stadga hos många av mejerierna.
En allt mer starkare konkurrens mellan mejerierna inbördes och enskilda mjölkleverantörer väckte tanken att försöka åstadkomma en sammanslutning mellan länets mejerier. Därmed föddes Mejerierna centralförening, till vilken tio mejerier i södra Norrbotten anslöt sig.
Det i sin tur resulterade i bildandet av Norrbottens läns Mejeriidkare- och Mjölkproducentförening år 1911, som en kort tid senare omvandlades till Norrbottens läns producentförening.
Verklig pionjär
Arvid Stenberg, som gick ur tiden 1958, var en verklig pionjär för jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse. 1912 blev han föreståndare för mejeriet i Lillpite. Stenberg var en av dem som förfäktade tanken på en mejeriorganisation för hela länet.
När föreningen 1914 omvandlades till Norrbottens läns producentförening utsågs Stenberg till vice ordförande. Åren 1911-1918 var N.E. Nilsson från Antnäs ordförande men efterträddes sedan av Arvid Stenberg, som satt ordförande fram till dess han 1946, 70 år fyllda, föll för åldersstrecket.
Vid sidan om verksamheten i jordbrukets föreningsrörelse fanns Stenberg med i det politiska livet. Som representant för det frisinnade partiet satt han i landstinget åren 1916-1930. I kommunalfullmäktige var han ledamot från det att institutionen infördes i Piteå landskommun och fram till 1933.
Arvid Stenberg, som senare blev riddare av Vasaorden, bytte som ung efternamn, från Olofsson.
Långt senare blev återigen en Pitebo föreningsordförande, nämligen Herbert Nyman från Nybyn, Altersbruk. Han satt som ordförande åren 2000-2010 och hade dessförinnan varit vice ordförande och suttit i styrelsen i sex år. Norrbottens läns producentförening hade då sedan något år upplevt en fusion.
År 1991 slogs nämligen Norrmejerier i Västerbotten och Norrbottens läns producentförening (NLP) samman. och blev Norrmejerier, Sveriges nordligaste mejeriförening som ägs av mjölkbönder i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.
Pitebygden har länge haft en mycket dominerade ställning på marknaden med mjölk och mejeriprodukter. Det har även märkts genom en stark representation i de olika konstellationerna föreningarna haft.
Jordbruksinstruktören Gustaf Borgstedt, Öjebyn, som dog 1984 vid 90 års ålder, var något av en svensk mästare i att starta ekonomiska föreningar inom jordbruket. Under sin yrkesverksamma tid bildade och nykonstruerade han inte mindre än 13 föreningar. Han hade ett finger med när såväl Norrbottens läns producentförening och Norrbottens slakteriförening såg dagens ljus.
Rickard Hellgren, Roknäs, som avled 1972 var också var en av de kraftfulla rösterna i föreningens tidiga historia. Han blev för övrigt utsedd till hedersledamot.
En bygdens son var länge verkställande direktör för producentföreningen, var Gunnar Carlsson, född i Jävre och uppvuxen i Skuthamn. Han ledde från början av 1960-talet verksamheten från Luleå där föreningen 1922 lät uppför sitt huvudkontor, numera förlagt till Umeå. Carlsson bevistade sin 25:e och sista föreningsstämma 1989 då han gick i pension.
Vid starten för snart 100 år sedan fanns det 27 mejerier i Norrbotten. 1937 tog föreningen över driften vid samtliga mejerier, som senare blev tre till antalet.
Piteå fick sitt moderna mejeri 1940, där verksamhet drevs till 1992. I Hedenäset byggdes ett nytt centralmejeri 1950-51, där John Lindberg från Hortlax under många år var föreståndare. Sist, för snart 50 år sedan, uppfördes mejeriet i Bergnäset, Luleå, vilket nu är det enda mjölkproducerande som är kvar i drift i Norrbotten.