Lärarinnan uteblev och skolan stängdes en termin

Skolundervisningen i Övre Sjulsmark fick ställas in under en hel hösttermin. Anledningen var att småskollärarinnan Hedvig (Hedda) Bergstedt, Piteå, aldrig infann sig till tjänstgöring. Hon hade heller inte meddelat skolrådet sin avsikt att inte tillträda tjänsten.

Det Bergstedtska hemmet i Ankarskatan som dock sedan många år är rivet. Framför huset ses från vänster en okänd kvinna, Maria Bergstedt och maken Petter Anton Bergstedt samt Hedvig Bergstedt.

Det Bergstedtska hemmet i Ankarskatan som dock sedan många år är rivet. Framför huset ses från vänster en okänd kvinna, Maria Bergstedt och maken Petter Anton Bergstedt samt Hedvig Bergstedt.

Foto:

PITEÅ 2010-06-22 06:00
Det vållade en hel del uppståndelse hösten 1902 när det för skolrådet i Öjebyn uppenbarade sig att Hedda Bergstedt aldrig kommit till skolan för att ta hand om sina elever.
I protokoll den 21 oktober 1902 uttrycker skolrådet i Piteå landsförsamling, det var på den tiden kyrkan hade hand om skolundervisningen, sitt ogillande av Hedda Bergstedt handlingssätt.
"Och skilde henne, som i brev av den 14 nästlidne augusti förklarat att hon inte längre ämnade tjänstgöra som lärarinna i Piteå landsförsamling, från tjänst och avlöning" noterades det i skolrådets protokoll.
Krossade Atlanten
Skolrådets ordförande, kyrkoherde Carl Alfred Nygren, hade också ett samtal med Hedda Bergstedt och förklarade sedan i tidningen:
- Hennes tillvägagångssätt kan bero på oförstånd eller i bästa fall missuppfattning.
I undervisningsuppgifter för åren 1896-1904 fanns Hedda Bergstedt, enligt Piteå kommuns centralarkiv, som lärarinna 1897 i Borgfors, 1898 i Skomanstjälen, Borgfors, 1899 i Pitholm södra, 1900 i Åträsk och 1901 i Stockbäcken.
Hedda Bergstedt, som var född och uppvuxen i Ankarskatan, hade dessförinnan utbildat sig vid småskollärarinneseminariet i Öjebyn.
1902 skulle hon ha tillträtt tjänsten i Övre Sjulsmark, men infann sig inte till tjänstgöring.
Vad som sedan hände i Bergstedts liv, fram till hennes håg drogs till fjärran västern, är oklart.
Hon krossade 26 år gammal Atlanten och den amerikanska kontinenten och bosatte sig i San Francisco, Kalifornien.
Upplevde jordbävning
1905 klev hon ombord på atlantångaren. Möjligen hade hon sällskap med brodern Gustaf. Det finns nämligen i emigrantregistret på Ellis Island i New York en Gustaf Bergstedt antecknad som inrest 1905, för vidare befordran till San Francisco.
I Amerika stannade Hedda Bergstedt till 1915. Vad hon sysslade med framgår inte. Hon hade dock så pass mycket besparingar att hon kunde kosta på sig en hemresa 1912, för att hälsa på sina släktingar.
Året efter ankomsten till San Francisco fick Hedda Bergstedt uppleva en stor jordbävningskatastrof, som drabbade norra Kaliforniens kust onsdagen den 18 april 1906. Hus och byggnader rasade i flera dagar. Sammanlagt raserades 28 000 hus.
Det var inte bara jordbävningen som förstörde staden, utan det blev även kraftiga bränder som följd av jordbävningen.
Vid tidpunkten för jordbävningen bodde Hedda Bergstedt i en utkant mot Golden Gate.
- Man kamperade under bar himmel. Aska och gnistor från den brinnande staden regnade ned över förskräckta människor som inte fick sova på flera nätter, berättade hon från sina upplevelser.
Levde i sin egen värld
Vad hände Hedda Bergstedt efter hemkomsten till Piteå 1915? Hon återupptog aldrig sin lärartjänst. Hon flyttade in i hemgården i Ankarskatan och tog där hand om sina föräldrar.
Med tiden försvann hon dock in i en egen värld. Bodde i ett rum och kök, medan övriga delen av huset förblev ouppvärmd. Hon började tro på övernaturliga saker, blev en alltmer svårgripbar person, och fick en stark misstänksamhet mot personer som kom till huset, då något avlägset belägen.
För att visa att hon menade allvar med att folk inte skulle komma oanmält på besök brukade hon gå ut på farstubron med en hagelbössa i handen. Det höll folk på avstånd.
Däremellan var hon en sällskaplig person. Kunde ibland bege sig in till Piteå för att besöka släktingar. Vintertid åkte hon då skidor över Grisberget.
Hon levde under små omständigheter fram till sin död. Ett par år före sin bortgång flyttade hon till Piteå. Huset blev sedan en tid sommarbostad för en Piteåfamilj.
Två bröder emigrerade
Hedvig (Hedda) Bergstedt föddes 1879 och var den tredje av sex barn till mästerlotsen P A Bergstedt och hans maka Maria, född Strandberg.
18 år gammal utexaminerades hon som småskollärarinna.
Hennes syskon var Viktor, Gustaf , Tekla, Svea och Ruben. Svea dog samma år som hon föddes.
Gustaf Bergstedt, var en tid lotslärling på Storrebben, emigrerade till USA. Återvände 1921 för en kort tid och var då arbetsförman "over there".
1922 återvände han till landet i väster och San Francisco. Han hade då, om man ser till registret på Ellis Island och födelseår som antecknades vid inresan, blivit fyra år yngre. Gustaf Bergstedt gjorde även ett besök i hemlandet i slutet av 1950-talet. Han uppges ha avlidit 1968.
Viktor Bergstedt anställdes 1892 inom lotsverket och var sedan mästerlots på Rönnskär. Han pensionerades 1935.
Tekla var en tid lärarinna. Gifte sig sedan med grosshandlare Balder Eriksson. Maken var ägare till företaget Importbolaget Sandberg & Ceder.
Ruben Bergstedt var fyrbiträde. Han kom till USA 1914, enligt emigrantregistret på Ellis Island, och finns antecknad som Rubin i förnamn. Han återvände till Sverige 1919. Bergstedt var under många år yrkesverksam som fiskare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om