Historien bakom ett aktiebrev

Med aktiebrevet, dagtecknat den 1 augusti 1892, medföljde även 20 utdelningskuponger. Tryckeriet svarade för utgivningen av Norrbottens Allehanda.
Nio tidningar
Första tidningen som utgavs i Piteå hette Nordpolen, dock utan större framgång. Bara efter några månader lades tidningen ned och fick en efterföljare i den 1847 utgivna Norrbottens-Posten, vilken år 1891 fick konkurrens av Norrbottens Allehanda.
1915 började ytterligare en tidning ges ut i Piteå, nämligen Piteå-Tidningen.
Året därpå, 1916 upphörde Norrbottens-Posten med utgivningen. PT kostade då på sig ett in memoriam över en av sina konkurrenter med bland annat orden:
"Norrbottens-Posten somnat har från världens kamp och flärd. Fast högerns skötebarn den var så dog den - undernärd."
Norrbottens Allehanda fortsatte med utgivningen till 1951. Ekonomiska svårigheter förde med sig en sammanslagning med Umebladet och Skelleftebladet för att bli Nordsvenska Dagbladet, och med Skellefteå som utgivningsort.
I Piteå har det getts ut hela nio tidningar. De flesta med kort livslängd och har därför inte lämnat några spår efter sig.
Vänsterorienterad
och moderat
För Piteå Tryckeri Aktiebolag stadfästes bolagsordningen1892. Utgivningsbevis utfärdades 1891 för boktryckerifaktor Johan Ludvig Nygren och 1894 för redaktören Uno Albert Almqvist.
Norrbottens Allehandas förste redaktör var folkskolläraren Per August Andreas Lindholm. Trots sin dagliga lärartjänst i Norrfjärden, där han enligt en notis i konkurrenten Norrbottens-Posten år 1893 uppgavs vara impopulär som lärare, redigerade han personligen varje nummer av tidningen. Till en början utkom Norrbottens-Allehanda två gånger i veckan. Från 1918 utgavs tidningen tre gånger i veckan och från 1929, fyra och från 1944 sex.
Tidningen var till en början vänsterorienterad men blev 1906 moderat liberal och 1917 moderat. Lindholm var redaktör i ett par år, men gav upp på grund av ekonomiska skäl och lade ned pennan den 30 juni 1893. Han efterträddes av Uno Albert Almkvist. Tidningen hade sedan ett antal redaktörer. Den siste blev Birger Lundberg.
Lindholm avled i Vännäs 1944 i en ålder av 87 år. Han hade under sin yrkesverksamma tid även gett ut läroböcker i geografi, historia samt folklivsskildringar.
Från NA till PT
För tryckeribolaget undertecknade Brynolf Sjöberg, Ernst Fahleson, Israel Andersson, Gustaf Wisén och Axel Collberg aktiebrevet 1892, utställt på Gustav Robert Svensson.
Brynolf Sjöberg, bosatt i Pitholm, kom ett antal år senare att sitta i styrelsen för den 1915 nystartade Piteå-Tidningen. Under sin tid som de politiska striderna i huvudsak stod mellan vänster och höger tillhörde Sjöberg den förstnämnda gruppen. Brynolf Sjöberg avled 1932.
Nykterhetsman
Ernst Fahleson slutade sina dagar som sakförare och affärsman i Luleå. Han avled 1930, bakom sitt skrivbord. Under åren i Piteå drev han körsnärsaffär och var även en ledande person i kampen för nykterhet. Han stod bland annat bakom den första absolutistiska nykterhetsföreningen i Norrbotten, Schibboleth, grundad 1877.
Israel Andersson, född i Nybyn, Norrfjärden, var folkskollärare i Öjebyn fram till 1908 och även kantor, fram till sin död, 75 år gammal, år 1928. Andersson hade flera kommunala uppdrag, var bland annat ordförande i kommunalstämman och satt även en tid i landstinget.
Axel Aliander Collberg avled 69 år gammal år 1917. Han drev järnaffär i Piteå och blev 1894 rådman.
Om Gustaf Wisén finns bara uppgiften att han avled i Stockholm i maj 1933. Han var född i Räpplinge på Öland.
På auktion
Aktiebrevet innehades av Gustaf Robert Svensson fram till sin död i april 1905.
Svensson, född och uppvuxen i Böle, gifte sig 1873 med Augusta Charlotta Öqvist från Böle och blev far till fem barn. Hustrun avled 1913.
Aktien är sedan, enligt en anteckning, inropad på auktion den 24 april 1906. Det intygas av August Nilsson och är dagtecknat Böle och Öjebyn den 19 juni 1906.
Därefter finns ytterligare en anteckning att aktien, den 14 november 1933 vid arvsskifte efter August Danielsson från Böle tillskiftas fru Ester Andersson i Arnemark. Det betygas av auktionsförrättaren, advokat Bengt Åhrström och Arvid Wikström.
August Danielsson, som tydligen blev aktiebrevets innehavare efter Svensson i Böle, var en inflytelserik person i Pitebygden. Hans insatser i det kommunala var omfattande.
Spränglidtor
Danielsson var till sin politiska åskådning högerman, men mötte inte alltid sympati hos sina meningsfränder. Det innebar att han under de sista perioderna i sitt politiska liv invaldes på spränglistor i de kommunalpolitiska sammanhangen. Danielsson gick ur tiden i maj 1932.
Ester Andersson var dotter till August Danielsson och hans hustru Tilda Alvina, född Hedqvist. Hon gifte sig med Emil Andersson, Arnemark. Ester Andersson avled i december 1958.
Vid den tidpunkten hade aktien förlorat sitt värde, sedan tryckeriet sju år tidigare upphört och därmed även tidningen.